2009-02-10

Lio

En del patienter som har ätit Levaxin (”t4”) en tid och ändå inte har fått upp tillräcklig hormonnivå i kroppen, mår bättre om man kompletterar Levaxinbehandlingen med så kallad t3-medicin. I Sverige heter t3-medicinen Liothyronin, ofta kallad ”Lio”.

Lio har den nackdelen att den har en kortare verkningstid än Levaxin; man behöver oftast ta små tablettdelar flera gånger per dag och vara extra noga med klockslagen för intagen. Men fördelen kan vara ökad energi och piggare "hjärna" (kognitiva funktioner) mm. Det finns dock mer att tänka på. Följande punkter finns nämnda på fass.se:

  • ”Liothyronin ska inte användas av personer som har nedsatt funktion av binjurar och hypofysframlob.
  • Liothyronin innehåller laktos, vilket kan vara av betydelse för personer med laktosintolerans.
  • Erfarenhet av behandling med Liothyronin under graviditet är begränsad. Fördelar med behandling under graviditet ska vägas mot eventuella risker. Rådgör med läkare innan du använder Liothyronin under graviditet.
  • Liothyronin passerar över i modersmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik. ”

Lio finns bara i 20-mikrogramstabletter enligt fass.se. Och enligt en annan läkemedelssajt har Lio ungefär fyra gånger så stor verkningsgrad som Levaxin. Levaxinet kan därför behöva sänkas när man börjar med Lio, även om man har underfunktionssymtom kvar när man börjar med Lio.

Enligt den amerikanske läkaren Ken Blanchard (se lästips i högermenyn) vore en optimal daglig medicinkombination ”98% t4 och 2% t3”, där t3-delen kompenserar för den t3-produktion som den friska sköldkörteln annars skulle ha producerat. Dessvärre finns inte den fördelningen i dagens svenska tablettutbud. Men det kanske kommer?

2009-02-09

Hur man äter sköldkörtelmedicin

Vid kronisk underfunktion äter man normalt sett en skölkörtelhormontablett, t ex. Levaxin, varje dag under resten av ditt liv. De flesta tar sin Levaxintablett på morgonen, helst på fastande mage, minst en halvtimme innan frukost. Det går också bra att äta frukost i samband med tablettintaget men i så fall är det viktigt att äta en liknande frukost i samband med tablettintaget varje dag, så att det finns en god chans till korrekt dosinställning.

Det kan vara lättast att äta Levaxintabletten vid ungefär samma tidpunkt varje dag, för att alls komma ihåg att ta dagens tablett. En del av oss patienter märker framåt kvällen om vi glömt att ta tabletten på morgonen och då ska man förstås äta den bortglömda tabletten.

Slutligen finns det personer som tar halva dosen på morgonen och halva på kvällen, för att de känner att de mår bäst av det.

Effekten av Levaxin kan minskas om det tas samtidigt med vissa andra läkemedel. Åtminstone dessa mediciner har påverkan:
  • Blodfettsänkande medicin (vänta minst fyra timmar)
  • Medel mot järnbrist (vänta två timmar)
  • Läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar (vänta två timmar)
  • Läkemedel mot kalkbrist (vänta två timmar).

Effekten av andra läkemedel kan påverkas av Levaxin. Det gäller:

  • Digitalis, som används vid exempelvis hjärtflimmer (vänta två timmar).
  • B12-tillskott (vänta några timmar).

Rådgör med doktorn om samverkan mellan mediciner. Glöm inte att även nämna eventuella hälsokostpreparat som du tar. Antidepressiva mediciner, litium, hjärtmediciner och östrogen är extra viktiga att ta upp.

Viktigt att ha koll på sina sköldkörtelvärden under graviditeten

Om man har hypotyreos när man blir gravid ska man se till att TSH inte överstiger 2.0 under graviditeten, enligt vårdinstruktionen till allmänläkare (se viss.nu). Vidare behöver blodprov tas var 6:e-8:e vecka och det är ofta aktuellt med höjning av den Levaxindosen man hade innan graviditeten startade. Höjning ska göras med 25% av den dos man äter, tills TSH ligger på (maximalt) 2.0 fyra veckor efter senaste höjning. (När man ändrar Levaxindosen behöver med andra ord blodprov tas var fjärde vecka).

Om man misstänker hypotyreos men ännu inte är diagnosticerad, ska man med hjälp av blodprov se till att få värdet på både TSH och ”T4 fritt” kontrollerat. TSH sjunker normalt sett i början av graviditeten och blir därför inte tillräckligt utslagsgivande. Därför behöver även T4 fritt bevakas för att få helhetsbilden.

Om TSH ligger i övre halvan av sitt referensintervall ska man följa upp med nytt blodprov snart igen, där även värdet på TPO-antikroppar (TPO-ak) ska ingå. Om TSH fortfarande ligger över 2.0 och TPO-ak är förhöjt ska man börja äta 50 mikrogram Levaxin dagligen. Om TPO-ak inte är förhöjt ska man ta nytt prov efter fyra veckor.

Om TSH ligger över sitt referensintervall (t ex över 2,5) ska man börja med Levaxin direkt. Om man dessutom har förhöjt TPO-ak så är det en indikation på att man behöver tillskott av sköldkörtelhormon under resten av sitt liv. Läs gärna mer om ”hypotyreos till följd av autoimmun inflammation” på den här sajten, samt följ länkarna i högermenyn.

Det är läkaren på mödravårdscentralen som har ansvaret för behandling av en gravid hypotyreospatient, i samarbete med endokrinolog (specialist) eller sköldkörtelkunnig allmänläkare.

När barnet är fött behöver nytt sköldkörtelblodprov på mamman tas och Levaxinet eventuellt sättas ut. Barnets sköldkörtelvärden rutinkontrolleras inom några dagar efter födseln.

2009-02-08

Hashimoto och autoimmun inflammation

Den underfunktion i sköldkörteln som är allra vanligast benämns ofta ”Hashimoto” efter den japan - doktor Hakaru Hashimoto - som var först med att publicera upptäckten av sjukdomen, år 1912. Hashimoto kopplade ihop de diffusa symtomen med förstorad sköldkörtel (struma). Numera används begreppet Hashimoto vid autoimmun sköldkörtel- inflammation även utan att sköldkörteln är förstorad.

Förenklat uttryckt kan man säga att orsaken till den kroniska inflammationen är att kroppen har reagerat med antikroppar mot sköldkörteln. Varför kroppen utvecklar antikroppar är inte fullt klarlagt, men det är vetenskapligt bevisat att det finns en ärftlighetsfaktor inblandad. Stigande ålder, samt hormonförändringar i samband med pubertet, graviditet och klimakterium utgör risk för att hypotyreosen (som är sjukdomen till följd av för lite sköldkörtelhormon i kroppen) utvecklas och att man därmed känner sig successivt sjukare.
.
Antikropparna bryter successivt ned sköldkörtelvävnaden ("folliklarna") och på lång sikt förtvinar till slut hela sköldkörteln, även om den under mellantiden kan ha varit förstorad. Under tiden har man antingen över- eller underfunktion, där underfunktion är vanligast. Hos en och samma person kan sjukdomen, enligt boken ”Sköldkörteln och dess sjukdomar” av Hans Lemker, först förekomma som överfunktion för att därefter utvecklas till underfunktion.

Inflammationen som sådan går inte att bota, men däremot diskuteras det om intensiteten i den kan påverkas av att man tillsätter sköldkörtelhormon. Medicineringen är i vilket fall en livslång ersättning för det (eller de, beroende på val av medicin) hormon sköldkörteln annars skulle ha producerat.

2009-02-06

Hur mycket Levaxin kommer jag att äta?

För den som nyligen har startat med Levaxin kan det vara bra att veta att en vanlig dos när upptrappningen är klar är knappt två mikrogram per kilo kroppsvikt, exempelvis 150 mikrogram om man väger 75 kilo. Sjukvården brukar räkna 1,5 mikrogram per kilo kroppsvikt. Det beror på att en lite för hög dos är mer riskabel än en lite för låg, sett ur strikt medicinsk synvinkel.

Precis vilken dos du behöver beror på:

Hur mycket sköldkörtelfunktion du har kvar. Exempel: vid autoimmun inflammation förstörs sköldkörteln successivt.
  • Ju mer man väger, desto mer Levaxin.
  • Ju mer fibrer i kosten, desto mer Levaxin.
  • Hur bra ens tarm är på att ta upp ämnen ur födan.
  • Ju mer motion (över tiden), desto mer Levaxin.
  • Ju kallare klimat man lever i, desto mer Levaxin.
  • Om man äter någon medicin som ”krockar” med Levaxinet. Litium och östrogen ökar (troligen) behovet av Levaxin.
  • Om man ska ha extra nedpressat TSH-värde för att motverka att en sköldkörtelcancer som man tidigare haft återkommer.
  • Och sist, men inte minst: den dos man själv känner att man mår bra av.
Det spelar sannolikt även roll för slutdosens storlek om man äter mat samtidigt med tabletten, eller inte. Även ålder spelar viss roll - när man börjar bli riktigt gammal minskar eventuellt behovet av Levaxin.
Ovanstående lista innebär också att man inte kan jämföra medicindoser med andra patienter rakt av. Vi patienter är dessutom olika: en del mår bäst med ett TSH på ungefär 1,0. Andra vill ligga med ett lite högre TSH och slutligen finns det en grupp som mår bäst om TSH är nära noll.
Om du vill ha den här informationen, och annan information, i din egen bokhylla, föreslår jag att du köper Sköldkörtelboken. Den är faktagranskad av en specialist. För mer information om var man kan köpa boken, klicka här.

2009-02-01

Rökning

Om man röker och samtidigt har dålig ämnesomsättning, så behöver man - även av det skälet - sluta röka. Rökning påverkar sköldkörteln som organ negativt.

- Men visst ökar rökning ämnesomsättningen?

Jo, det är också sant - åtminstone på kort sikt, men det finns mer hälsosamma sätt att gynna ämnesomsättningen än rökning. T. ex. genom ordentliga måltider, motion, yoga och hormontillskott.
.
Det finns även indirekta skäl att sluta röka eftersom många sköldkörtelpatienter har problem med infektioner, andning respektive tryck i halsen - alla dessa små eller stora problem blir också värre av rökning.
.
Det går att sluta röka, tro mig, även om man röker ett paket om dagen eller liknande. Sluta genom att inte ta morgoncigaretten. Ta inte nästa heller och beröm dig själv när du klarat av en hel dag. Efter tre dagar kan du tänka "nu har nikotinberoendet släppt" och berömma dig för det. Sen upptäcker du friheten; att slippa tänka på att köpa cigaretter, ha med cigaretter och planera när och var du ska röka. Det är underbart! För att inte tala om den fantastiska upplevelsen att få tillbaka smaklökarnas förmåga och kunna njuta fullt ut av den goda maten. Men det bästa av allt är att du räddar livet på dig själv....
.
Om du ändå inte är tillräckligt övertygad, har du möjlighet läsa mer på Mary Shomons hemsida, som du hittar här. Kör översättning av den webbsidan med hjälp av Googles språkverktyg, om du behöver.

2009-01-31

Läsa mer om hypotyreos på engelska

En del av oss blir ju sugna på att läsa på lite mer om sköldkörtelsjukdomar, än det som erbjuds på vardguiden.se respektive 1177.se. Tyvärr finns det inte många böcker skrivna på svenska (se listan i högermenyn), utan det är istället engelska som gäller.

- Är det inte svårt att läsa de engelska böckerna?

Om man gillar faktaböcker på svenska (åtminstone någorlunda), inte har problem att läsa på svenska och förstår engelska på grundnivå, så vill jag hävda att det inte är svårt att läsa de engelska sköldkörtelböckerna. Hemligheten ligger i att satsa en liten stund på att översätta de första 10-20 orden som du inte förstår, och som upprepas ofta.

Här kommer några av de orden, som en hjälp på traven:
  • Thyroid = sköldkörtel
  • Hypothyroid = tillstånd med brist på sköldkörtelhormon
  • Goiter = struma
  • Adrenals = binjurar
  • Iodine = jod
Översättningen kan man få gratis hjälp med på nätet och jag tycker exempelvis att Google är tillräckligt bra.

Bortsett från dessa, ganska få, facktermer som man behöver lära sig, är språket oftast lättläst. Den som skriver verkar ha tänkt på att vi som läser eventuellt har annat modersmål. Dessutom kanske vi är sjuka och har nedsatt läsförmåga. (Författarens mål är ju att få sälja böcker till så många som möjligt i världen).
Många läkare i USA, och några i England, har skrivit begripliga och mycket bra böcker (mer om dessa i senare inlägg och snart i högermenyn). Bland oss patienter finns det en som är mer känd än alla andra: Mary Shomon i USA. Mary har hjälpt patienter (och läkare) i över tio år. Hennes webbsajt når du här. Där kan man både läsa om symtom, diskutera samt läsa Marys blogg. Tips: webbsidor kan man få översatt till svenska med hjälp av Googles språkverktyg, välj "översätt en webbsida".

Några ord om att mäta blodtryck



Blodtrycket är viktigt att hålla reda på, för att veta hur sjuk man är och om man ligger i riskzonen för andra sjukdomar. Det är viktigt att blodtrycket mäts på ett med normalvärdena jämförbart sätt och enligt min läkare ska det gå till så här:
  1. Liggandes
  2. Avslappnad
  3. Efter minst fem minuters vila (helst femton minuter)
  4. Runt överarmen
Det är viktigt att göra likadant varje gång för att kunna dra slutsatser om förbättringar och försämringar.
Om man köper en blodtrycksmätare, kan man göra mätningen själv. Priser och modeller kan jämföras på exempelvis webbsajten Pricerunner och den kan även beställas via nätet. Priserna ligger på ett par hundralappar och uppåt.
Enligt medpatienter är det viktigt att köpa en blodtrycksmätare som man inte behöver blåsa upp själv. Däremot verkar minnesfunktion och utskriftsmöjlighet inte vara värt att betala extra för.

Man kan även gå in på Apoteket, betala en slant och sticka in armen i en blodtrycksmätare - men det kan knappast varken bli i liggandes eller i avslappnat skick! :-)

Tjock om halsen?

Om den undre halvan av din hals har ett större halsmått än din vikt indikerar att den borde ha, så kanske du har struma. Ordet struma används ofta felaktigt som ett allmänt utryck för sköldkörtelsjukdomar, men betyder egentligen att sköldkörteln är förstorad - oavsett orsak och oavsett om man känner sig sjuk eller inte. (Diagnosen giftstruma betyder å andra sidan att man har en viss typ av överfunktion i sköldkörteln).

Struma kan uppstå både som en följd av över- respektive underfunktion i sköldkörteln. Eller som enda som symtom, utan vare sig över- eller underfunktion. Den kan bero på t. ex. autoimmun inflammation, jodbrist, cystor eller tumörer. Struman kan vara av två olika typer: "knölstruma" eller "diffus struma" (utan knölar). Damen på bilden har en obehandlad struma som har uppstått till följd av jodbrist, enligt Wikipedia.

Om struman är allvarlig, och t. ex. hindrar en från att svälja eller är farlig för att den innehåller en tumör, opereras den på sjukhus. Ofarlig, lättare, struma låter man istället vara, men man kan välja att behandla med Levaxin för att försöka motverka att struman förvärras.

Enligt 1177.se är det vanligare att struma uppstår under pubertet respektive graviditet, än annars.

Om struman växer, ska man gå till doktorn för att få den kontrollerad.

Blodtrycket kan vara ett symtom

Blodtrycket är ett vanligt förekommande symtom bland oss med sköldkörtelproblem.

- Är ditt blodtryck lägre än vad som är normalt för din ålder?

I så fall är du säkert yr när du släpar dig upp från soffan och du - och andra - tror att det är en del av din personlighet. Du kanske har haft yrsel så lång tid tillbaka som du kan minnas? Är du gravid och har blivit mer och mer yr under graviditeten?

Yrsel kan, men måste inte, vara tecken på en - ofta långsamt - utvecklad underfunktion i sköldkörteln. Personligen tror jag att yrsel är ett av de tidigaste tecknen på sköldkörtelhormonbrist och att det dessutom uppstår innan blodproverna visar på att man skulle behöva behandling.

- Är ditt blodtryck något förhöjt?

När underfunktionen i sköldkörteln förvärras stiger ofta blodtrycket - både över- och undertryck - över det normala för åldern. Då, om inte förr, är det hög tid att börja ta tillskott av sköldkörtelhormon. Blodproverna kommer i det här läget visa att dessa hormoner behövs.

Dessutom kanske även livsstilsförändringar är nödvändiga? Dessa, tillsammans med behandling, är centrala pusselbitar för att undvika förhöjt kolesterol och att hamna i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdomar. Om man fortsätter gå obehandlad, dessutom är överviktig, otränad, stressad, äter fel och inte längre är ung... så riskerar livet att bli onödigt kort.

Låg morgontemp och -puls

Ett typiskt tecken på underfunktion är låg morgontemperatur och låg morgonpuls.

- Vad är lågt?

Om man i genomsnitt ligger under 36.5 grader, så är det lågt.

Enligt en framstående amerikansk läkare, Broda O. Barnes, ska man helst mäta i tio minuter, liggandes alldeles avslappnad, med termometerna placerad i armhålan.

Kvinnor som är i fertil ålder ska även tänka på att inte ha med dagar i mätningen då temperaturen naturligen är förhöjd, som vid ägglossning. För att få ett pålitligt genomsnitt ska inte de dagar man har en infektion inkluderas i mätningen.

Låg morgonpuls har man om man ligger på 60 slag per minut eller mindre, under förutsättning att man inte är idrottare på elitnivå.

Det är viktigt att göra mätningen innan man går ur sängen på morgon, för att få rättvisande och jämförbara värden.

Enbart dessa symtom kanske inte är nog för att börja äta sköldkörtelhormon - eller öka medicindosen - men de kan vara med i en helhetsbedömning av måendet.

Om du vill veta mer om temperaturtestet kan du söka information på nätet eller i amerikanska böcker om "Barnes Basal Temperature Test".

Undersökningar hos specialist

De allra flesta av oss underfunktionspatienter går bara till allmänläkare, men ibland behöver vi komma till specialist. Undersökningar som görs hos specialistsjukvården handlar till stor del om att undersöka själva sköldkörteln. Här har jag försökt sammanfatta en förhoppningsvis lättförståelig och tillräckligt korrekt beskrivning, vars innehåll är baserat på vittnesmål från patienter och information på Karolinska universitetssjukhusets hemsida.

Vanliga metoder som används är:
  1. Finnålsbiopsi

  2. Spårjodsundersökning (scintigrafi)

  3. Ultraljud
Finnålsbiopsi (även kallad finnålspunktuation eller finnålscytologi) gör man för att analysera vävnaden i sköldkörteln, t. ex då blodproverna och symtomen inte utgör tillräckligt tydlig grund för att ställa diagnos. Ett resultat är t. ex. att man kan upptäcka om det pågår en autoimmun inflammation i sköldkörteln. Metoden är lite jobbig för patienten genom att man behöver blotta halsen och sticket är tydligen inte trevligt, men hela provtagningen går mycket snabbt och är för oss patienter verkligen värd insatsen.

Vid spårjodsundersökning - som är aktuell att göra om man t. ex. misstänker överfunktion - får man ett tablett (eller spruta) med radioaktivt jod första dagen och nästa dag röntgas sköldkörteln för att man ska kunna se jodupptagningsförmåga och utseende. Metoden används bl. a. för att upptäcka graden av överfunktion i sköldkörteln och gör inte ont.

Ultraljud är en enklare metod att studera sköldkörteln, men den svarar inte på samma frågor som ovanstående metoder. Den fungerar ungefär som en genomskådande kamera och den som undersöker får en översiktlig bild av sköldkörteln. Inte heller denna metod är smärtsam.

Patientdiskussioner på nätet

Det finns - i skrivande stund - tre olika svenska ställen där man kan diskutera sköldkörtelbekymmer på nätet. De kan vara till stor tröst och bra stöd, både för den som söker fakta och för den som söker empati. Här kommer en kort beskrivning av de tre möjligheterna:

1. Thyroid.se. Där finns senaste diskussionen tillgänglig på förstasidan för den som är medlem, vilket man kan vara gratis eller för 50 kronor per år - vilket går till finansiering av sajten. Thyroid innehåller även många informativa sidor om man man klickar i rullgardinslistorna högt upp på sidan. Det mesta går att läsa även om man inte är medlem.

2. Till Thyroid.se finns det även en mail-lista om sköldkörtelfrågor, via Kanalen.org. Om man går med i den får man mail till sin mailadress som innehåller frågor, svar och övriga inlägg från andra som också vill ha samma mail. Man kan välja mellan att få alla mail vartefter de sänds, eller ett ihopsamlat mail som innehåller hela dygnets skörd. Det förstnämnda alternativet är bäst för den som själv gör inlägg ofta, medan det andra alternativet ofta är bättre för den som bara vill läsa mail, eller bara är rädd för att få 20-30 mail extra per dag. I många e-postprogram finns det dock möjlighet att styra alla mail från viss avsändare till annan inkorg än den vanliga, vilket kan vara ett bra tips.

3. Slutligen finns det en diskussionsajt som heter Turtles. Den är också är väldigt informativ och intressant. Senaste nyheterna i diskussionen dyker upp i vänstermenyn för den som är medlem. Inläggen är sorterade under huvudrubriker. Medlemsskapet är gratis.

Svårt att bli gravid?

Att man som kvinna har fel nivå på sköldkörtelhormon i kroppen är en vanlig orsak till infertilitet, något som de flesta av oss inte känner till. Enligt en medpatient, som har kollat saken med en fertilitetsklinik, lär optimalt TSH-värde för att bli gravid vara 1.0-1.5.

Det är även viktigt med tillräckligt bra sköldkörtelvärden för att undvika missfall.


TSH-värdet kollas, enkelt och billigt, genom ett vanligt blodprov på vårdcentralen.

2009-01-29

Rörelse för livskvalitet

Nya klämkäcka budskapet:

- Bra motion? Det är den som blir av!

...är inte så tokigt formulerat. Och det gäller i synnerhet oss med dålig ämnesomsättning. Men vilken motion är bra då?

Det beror förstås på hur sjuk man är och om man har några speciella besvär.

Allmänt sett, kan man säga att promenader och mild styrketräning verkar vara det vi alla behöver. Promenaderna kan bli roligare om man har sällskap eller musik i öronen. Vi som har svårt att ta oss upp ur soffan får tänka att det är "promenaden eller livet" som gäller.

Nackproblem är vanliga hos oss och då behöver man göra lite styrketräning minst tre gånger i veckan.
Om du inte vill/kan gå ut, kan du fylla två lika stora plastflaskor med vatten hemma. Ta en flaska i varje hand. Gör "armar uppåt sträck" tolv gånger. Vila medan du räknar till tretto. Gör en gång till. Vila. Gör en tredje gång. Om det är för tungt tar du mindre vatten i flaskorna. Tänk att det viktiga är att få igång blodcirkulationen. Det går bra att titta på TV samtidigt...

Ännu bättre är det att ta sig iväg till ett jym och göra några rörelser som tränar musklerna på baksidan av nack- och axelpartiet.
Stavgång är bra, enligt sjukgymnasten jag var hos, eftersom armrörelserna bidrar till ökad blodcirkulation i axlarna och nacken.

Yoga lär också vara väldigt nyttigt för oss med dålig ämnesomsättning och kan tydligen stimulera den sköldkörtel man har kvar att fungera bättre.

2009-01-28

Anhörig?

Det är inte lätt att vara anhörig till en person med bristande ämnesomsättning - framför allt inte om man lever under samma tak. Det är jobbigt att se någon närstående bli blekare, tröttare och mer yr för varje månad. Dessutom kanske minnesproblem och koncentrationssvårigheter utvecklar sig. Och nedstämdhet.

Det du kan göra som anhörig är att:
  • koka varmt te och hämta en filt

  • ta initiativet till promenader (ökar ämnesomsättningen)

  • laga ordentlig mat (d:o)

  • lyssna

  • tjata om att gå till doktorn och följa med dit

  • se till att det finns vitaminer och mineraler hemma, samt salt med jod i

  • ha tålamod.
Om underfunktionen beror på en autoimmun inflammation - vilket är det vanligaste - är den dåliga nyheten att den sjukdomen är obotlig. Den goda nyheten är att många symtom - men kanske inte precis alla - försvinner när man har fått behandling ett tag. Det största problemet är att det tar tid, kanske upp till några år.
.
Först tar det tid att komma iväg till doktorn, sen kanske det dröjer länge innan behandlingen startar (många läkare tvekar med att dra igång en livslång behandling i hopp om att underfunktionen beror på något tillfälligt) och till sist dröjer det oftast lång tid innan symtomen ger med sig.
.
Det kan vara bra att kolla att din anhöriga äter sin medicin varje dag, vid ungefär samma tid(-er) - eftersom minnesproblem är vanliga bland oss patienter.
.
För oss som är sjuka är det mycket fint att ni anhöriga finns - det tycker vi även när vi inte är så bra på att visa det. Stel mimik och känslig hud kan bidra till att vi verkar lite kyliga, fast vi inte menar det. Vår oro för sjukdomen och behandlingen är naturliga, och släpper med tiden när medicindosen börjar bli välinställd och vi blir vanare vid att tampas med förutsättningarna.
.
Vi patienter känner oss ofta missförstådda därför att vi försöker hålla masken och leva upp till den tidigare hälsan och självbilden, samtidigt som vi har det jobbigt med alla symtom. Därför kanske humöret sviktar lite ibland. När humöret blir lite bättre igen kan hjälpa till genom att tipsa om att det finns bra patientsajter att hitta likasinnade på. Länkar till några sådana finns i högermenyn här.
.
Och till sist vill jag säga: ge inte upp - det kommer att bli bättre! Blir det inte det, behöver du tjata om doktorn. Medicinen kanske behöver ändras eller även någon annan sjukdom botas.

2009-01-27

Sköldkörtelhormon för livet

Det är livsnödvändigt med sköldkörtelhormon. Sköldkörtelhormon produceras primärt i sköldkörteln. Om blodet till hjärnan meddelar att det behövs mer, skapar hjärnan en signal till sköldkörteln om att öka produktionen, vilket går bra om sköldkörteln är frisk och man dessutom äter lagom mycket jod och selen.

Dessutom krävs det att omvandlingen från en form av sköldkörtelhormon till flera andra former fungerar. En del av den ovandlingen sker i sköldkörteln, men den största omvandlingen sker i andra organ, exempelvis i levern, njurarna och hjärnan.

På det sättet försörjs kroppens alla celler med en aktiv form av sköldkörtelhormon som är nödvändig bl. a. för ämnesomsättningen och nybildandet av celler.

Om sköldkörteln inte kan producera tillräckligt med med hormon - trots att man lever sunt - behöver man få tillskott.

Även djur kan ha sköldkörtelproblem och behöver då receptbelagd medicin.

Fråga läkaren om provsvaren

När du har varit på provtagning och därefter kommer till läkaren, så är det mycket viktigt att be om att få ett papper med alla provsvar. Alternativet är att skriva ned provsvaren för hand under samtalet, men kom i så fall ihåg att även ta med de så kallade referensintervallen, d v s det lägsta och det högsta normala värdet för varje provsvar. Att ta med referensintervallen är viktigt för att kunna jämföra sitt provresultat med andras, som kan ha andra referensintervall.

Värden som man hade innan man började medicinera har man nytta av att hålla reda på även senare under behandlingen.

Läkaren kanske inte tycker att du ska behöva bekymra dig om siffrorna i sig och därför behöver du ställa en ganska direkt fråga, t ex:

- Exakt vilka värden hade jag?

Svaret ska innehålla "TSH" och "T4 fritt", samt gärna även "TPO...". Och sedan säger du:

- Vilka referensintervall är det?

Speciellt viktigt är det att få referensintervallet för "T4 fritt".

När du har fått svar behöver du bara tacka så mycket. Siffrorna har du användning av vid senare läkarbesök, om du läser på i ämnet - t. ex. på nätet - och om du diskuterar din situation med andra (insatta) människor. En av de första frågor vi medpatienter ställer är: "vad hade du för värden (och referensintervall) senast?".

2009-01-26

Gravid och frusen

- Tillhör du de som är gravida och frusna? Och är du dessutom blekare och tröttare än andra gravida?

I så fall räcker det inte med att gå och kolla järnvärdet. Du behöver även tjata på att få inkludera sköldkörtelvärden i ditt blodprov. Det brukar heta "S-TSH" och "S-T4 fritt" på remisspapperet till labbet.

Orsaken att det är viktigt, är att fostret kan skadas om du inte har tillräcklig nivå av sköldkörtelhormon i ditt blod. Det är även större risk för missfall. Det är bra att kolla detta tidigt i graviditeten. Det är billigt och enkelt - både för dig som gravid och för samhället - och därför värt besväret.

Jag anser att detta test är så förbisett av mödravården idag och så pass vanligt att det borde "screenas" hos nygravida. Det är nog inte så vanligt med fosterskador - de verkar uppstå först vid allvarlig brist, men däremot är det vanligt med missfall även vid lindrigare brist på sköldkörtelhormon.

2009-01-25

Orkar doktorn höra om alla mina besvär?

När man kommer till läkaren är det viktigt att vara väl förberedd. Ungefär som till en anställningsintervju, kan man säga. Sammanställ en skriftlig beskrivning med alla dina besvär. Även de som gäller exempelvis tänderna, sociala bekymmer, arbetsrelaterade problem etc. Tänk igenom alla som du är släkt med och vilka sjukdomar de har och mediciner som du vet att de tar. Fråga gärna runt i släkten om någon känner till någon med sköldkörtelproblem, som du är släkt med. Skriv ned allt, gärna i datorn. Ta med två exemplar till doktorn - ett till läkaren och ett till dig. Kom ihåg att även ta med tidigare provsvar, och diagnoser, från andra vårdställen. De du inte har, beställer/hämtar du (alternativt kan du be doktorn göra det).
.
- Varför det viktigt?
.
Det är oftast den helhetsberättelsen, tillsammans med nya provsvar och vad doktorn upptäcker vid mötet med dig, som är avgörande för om du ska få diagnos och behandling.
.
- Behöver jag verkligen skriva ned allt detta, räcker det inte med att berätta?
.
Svaret är nej. Dels för att det är lätt att glömma detaljer när man sitter inne hos doktorn och dels - och kanske framför allt - för att doktorn har ont om tid. Det går mycket snabbare för en läkare att tillgodogöra sig en väldisponerad och välstavad skriftlig sammanställning än bara de muntliga orden. I synnerhet gäller den regeln om du har mycket att säga. En annan poäng är att du kan bevaka att papperet journalförs, vilket kan vara bra i ett senare skede. Läkaren ska ändå lyssna på dig, men får genom det skrivna mer information och kan med hjälp av det ställa bättre frågor till dig.
.
Dessutom blir du mer genomtänkt inför mötet med doktorn, vilket gör det lättare för dig att stå på dig. Till sist finns även motivet att du vid kommande läkarbesök kan jämföra hur du mår då med hur det var nu.
.
Ett tips kan vara att läsa på här, samt på vårdsidor och patientsajter på nätet (se högermenyn), för att få inspiration till listan över dina besvär. Många symtom kanske du tar för givna som en del av din person - när det egentligen är ett sköldkörtelproblem. Speciellt gäller det oss som har haft symtom länge.
.
Kom även ihåg att fråga dina närmaste vilka symtom de ser hos dig, samt ta gärna med någon anhörig till doktorn.

2009-01-24

Måste jag gå till doktorn?

Typiskt nog kanske vi med underfunktion tillhör dem som har allra svårast att komma iväg till doktorn.

- Måste man verkligen till en doktor för att bli frisk?
Det korta svaret är: "ja".

Det kanske i och för sig finns en chans att hålla utvecklingen av hypotyreosen (sjukdomen) stången genom livsstilsförbättringar och kosttillskott. Alternativa behandlingar, som t ex akupunktur och homeopati, verkar hjälpa en del av oss. Under några månader kan man även hoppas på att det går över om man antingen just fött barn eller just haft en allvarlig infektion. Och om man är mycket gammal kanske en obehandlad underfunktion är att föredra framför tillskott av sköldkörtelhormon.

Men, i vilket fall är det bra att gå till doktorn.

- Varför?

Jo, även om det inte skulle vara aktuellt med sköldkörtelhormon än, så är det bra att få ett provsvar nu. Provsvaret är bra att ha till hands för senare jämförelse om underfunktionen blir värre, vilket den på sikt ofta (men inte alltid) blir. Om den blir värre, är det lätttare för läkaren och dig att fattta beslut om att starta behandling med tabletter om man vid beslutstillfället kan jämföra med tidigare provsvar. Annars börjar man nästan alltid med att avvakta i några månader mellan två provtagningar.
Be någon om hjälp med att påminna dig om att komma iväg till doktorn. Eller gå dit i morgon. Vanliga öppna mottagningen duger bra.

Hur man märker att någon har underfunktion

- Vilka har underfunktion bland de jag känner? Vad ska jag titta efter?

Här kommer exempel. Alla symtom behöver inte finnas och många av symtomen kan dyka upp utan att det är fråga om underfunktion.



1. Svullnader. Halsen, under ögonen och allmänt.
2. Varmare kläder än andra, speciellt inomhus. Kalla händer.
3. Sällan feber enligt termometern, men är ofta lite småsjuk.
4. Är ofta yr. Dålig balans.
5. Gula handflator. Blek och torr hud.
6. Nedstämd och trög. Stel mimik. Stela rörelser.
7. Ofta fikasugen men sällan vrålhungrig. Rund.
8. Fokuserad på toalettbesök. Fibrer. Ofta kissnödig.
9. Vill ogärna gå hemifrån. Trött. Vill ta det lugnt.
10. Har svårt att koncentrera sig.
11. Har svårt att minnas det som nyligen sades.
12. Börjar stava sämre i skrift än tidigare. Artikulerar sämre.
13. Klagar över att fötterna domnar/somnar.
14. Har ont i nacken. Ont i leder eller bröstkorg. Öm i huden.
15. Känslig mot såväl värme som kyla.
16. Saknar ögonbryn längst ut. Tappar hår.
17. Tappar sexlusten.
.
- Vad göra? Tipsa om att ta med symtomlistan och gå till doktorn - för ett litet blodprov.

Vetekudden

- Lider du av frusenhet?

Det allmänt sett tydligaste symtomet vid mer uttalad underfunktion (hypotyreos) brukar vara att man fryser så fort man har varit i stillhet ett tag. Speciellt frusna brukar underbenen vara. Och hur lätt är det att somna på kvällen, om man fryser?

Mitt bästa tips är: vetekudden (se bilden). I varje fall om du har en mikrovågsugn.

Man köper vetekudden i en välsorterad hälsokostaffär och den kostar mellan 150-200 kronor. Den är värd varenda krona, tycker jag.

Vetekudden värms ca tre minuter i mikron och vips! så har man en gammaldags vattenflaska att ha med sig i sängen. Fast skönare. Utan elektriska sladdar att ta hänsyn till.

Tabletterna

Dessa tabletter! Det är vansinnigt bra att de finns, men de är så stora.

- Vaddå stora? kanske du tänker när du ser de pyttesmå tabletterna. Jag menar att det skulle behövas tabletter som innehåller mindre än 25 mikrogram Levaxin, vilket inte finns idag. Det skulle vara stor nytta med 1- respektive 5-mikrogramstabletter också.

- Varför? Jo, för många av oss patienter är det väldigt viktigt att ställa in dosen på något mikrogram när, t ex 131,25 mikrogram Levaxin. För att få ihop det, tar jag en 125:are ena dagen. Den andra dagen äter jag 137,5 mikrogram. Eftersom det inte finns mindre tabletter än 25 mikrogram behöver jag dela en tablett i två halvor för att få ihop mängden 137,5 (dvs. 125 plus 12,5).

Tablettdelning, det är ett ämne i sig. Efter många misslyckade försök har jag kommit fram till att man behöver: god syn, fint handlag, fast underlag för tabletten och en lagom stor och mycket vass kniv.

- Blir det två fina halvor, som helst är lika stora? Svaret är tyvärr: ibland.

Det finns tablettdelare på Apoteket och efter att ha glömt bort ärendet i några månader, kom jag äntligen ihåg saken och investerade 75 kronor. Var den bättre? Mitt svar är "nej". I alla fall inte om tabletten har en skåra.

Alltså behövs det mindre tabletter än vad som finns idag!

2009-01-18

Vad heter blodprovet vid diagnos?

S-TSH (nedan kallat TSH) heter blodprovet som tas för att sålla "agnarna från vetet", dvs. kunna upptäcka om du kan vara närheten av att få diagnosen "hypotyreos" - underfunktion i sköldkörteln.

Om TSH ligger inom referensintervallet, t ex. mellan 0.4-3.5, kan man lite föreklat säga att den klassiske läkaren tänker "jaha, det var ju i alla fall inte sköldkörteln som ställde till de här symtomen". Och därmed får man ingen sköldkörtelmedicin.

Som patient kan du kolla om TSH ligger en bit över 2.0 i värde, och det dessutom verkar stiga mellan blodprovtagningarna (för den händelse man råkar gå på regelbundna hälsokontroller, exempelvis). I så fall finns det skäl att se upp. Det vara värt att försöka få ett prov som heter TPO-ak taget också, och gärna även ett som heter Tg-ak. "ak" står för antikroppar och här handlar det om antikroppar som angriper sköldkörteln, som gör att den på sikt kommer att fungera sämre. Åtminstone bör du ta proverna om du: känner dig tröttare än normalt utan förklarlig anledning, är mer frusen än när du var yngre eller har lågt blodtryck. Förhöjt TPO-ak (eller Tg-ek), samt ett TSH i övre halvan av sitt referensintervall, i kombination med symtom, förvarnar om att det kan bli aktuellt att tillsätta sköldkörtelhormon efter nästa läkarbesök.


Om du har många allvarliga underfunktionssymtom, samt ett lågt eller normalt TSH, kanske det inte räcker med ett TSH-värde för att veta om man ska gå vidare. Då måste man även kolla ett värde som heter "S T4 fritt". Om det ligger under sitt referensintervall, behövs fortsatt utredning hos specialist. Det kan handla om problem i hypofysen/hypotalamus - vilket dock är ovanligt.


De allra flesta av oss sköldkörtelsjuka som har underfunktion utan föregående behandling av sköldkörteln, hade vid diagnostillfället: förhöjt TSH och för lågt T4 fritt, samt ett förhöjt TPO-ak (om det sistnämnda mättes).

Många patienter känner sig jättesjuka om TSH ligger mellan 6 och 10, men läkarna tycker inte att underfunktionen är allvarlig förrän TSH ligger över 10. Ett sätt att lösa olikheten i uppfattning är att ta två blodprover med ett par månaders mellanrum, för att bli säker på om man ska inleda en (troligen) livslång behandling med Levaxin. Vi patienter kan hjälpa till genom att ta blodprovet på samma premisser varje gång: en viss tid på dygnet, tagit förra tabletten lika lång tid innan och undvika att ta blodprovet en dag då man känner att man har en infektion i kroppen.

2009-01-14

Behandling vid underfunktion

Om läkaren konstaterar att du har en kronisk underfunktion som beror på problem med sköldkörteln, behöver du äta en medicin som heter Levaxin. Det är ett litet vitt sköldkörtelhormonpiller som du kommer att ta en gång per dygn under resten av sitt liv.

Om man har den autoimmuna hypotyreosen ska man börja med en liten dos, som kan vara större (50 mikrogramstablett) om man är ung och inte haft problem så länge, eller mindre (25 mikrogramstablett) om man är äldre och/eller har haft problem länge. Annan startdos ges om hypotyreosen beror på att man har opererat sköldkörteln, men det beskrivs inte här.

Samma dosmängd per dygn (25 eller 50 mikrogram) ska gärna ätas i minst ett par månader, innan man: tar ett nytt blodprov, beskriver sina symtom för doktorn och beslutar om dosen ska ändras. Om man snabbt behöver komma upp i dos, och vet att man behöver höja, så kan det räcka med att vänta en månad mellan höjningarna. Sedan fortsätter man på det viset, i 25-mikrogramssteg (eller mindre steg), tills värdena blir bra. Det sägs att flertalet patienter därmed känner sig friska.

Varje doshöjning kan vara förknippad med besvär. Det som tillkommer är överfunktionsbesvären, t ex: mer hjärtrusning än vad man är van vid när man anstränger sig, rastlöshet, aptitökning, frekvent tarmtömning etc. Samtidigt har man kvar många underfunktionssymtom en ganska lång tid - kanske i flera år. Det kan därför vara tungt att höja dosen, men om man behöver det så är det värt det. Besvären brukar vara som värst vecka tre och fyra efter doshöjning och sedan försvinner de - under förutsättning att dosen inte är för hög. Det är viktigt att inte strula fram och tillbaka mellan doserna - med mindre än sex veckor och blodprov mellan varje ändring - för då kan man hamna i ett läge när man inte alls vet vilken dos som är rätt.

Om man hamnar mellan två 25-mikrogramsnivåer, kan man antingen dela en tablett för att få ihop rätt mängd eller ta olika mängd Levaxin olika dagar (t ex. 100 mikrogram och 125 mikrogram varannan dag).

Risken för sköldkörtelproblem

Om du är kvinna och har en mamma, helsyster eller dotter med den så kallade autoimmuna varianten av sköldkörtelproblem (med antikroppar som angriper sköldkörteln), så är det ca 50% risk att du också drabbas någon gång under ditt liv. (Nu skulle det förstås varit en fotnot med referens till rätt bok här...).

Ca 15% procent av amerikanska kvinnor över 65 år har underfunktion i sköldkörteln. Det är mycket vanligare att kvinnor drabbas jämfört män, oavsett ålder.

Om man lever jodfattigt (vilket vi i Sverige inte verkar göra, tack vare jod i saltet), är det vanligare att man drabbas. Radioaktiv strålning är också skadligt för sköldkörteln. Det finns även en debatt om sambandet mellan miljögifter, flour respektive amalgam och sköldkörtelproblem.

Om du har en annan autoimmun sjukdom, t ex. diabetes, är du mer i riskzonen. Detsamma gäller om du har förhöjt (dåligt) kolesterolvärde. Och vice versa, om du har en autoimmun sköldkörtelsjukdom är risken för andra autoimmuna sjukdomar och högt kolesterol större.

Risken för att den autoimmuna varianten leder till sjukdom ökar för varje hormonomställning (pubertet, barnafödande och klimakterium). Underfunktion är mycket vanligare än överfunktion. Den autoimmuna varianten är den vanligaste i båda fallen.

Vissa anser att stress kan utlösa, men inte orsaka, sköldkörtelsjukdom. Speciellt eniga är läkarna vad gäller stress som utlösande faktor till överfunktion (hypertyreos). Vad som egentligen orsakar de autoimmuna antikropparna verkar vetenskapen ännu inte ha klarlagt.

Vanliga symtom

Är du frusen om ben och armar? Det är ett vanligt symtom vid underfunktion i sköldkörteln, dvs. när man har för låg ämnesomsättning. Andra ofta förekommande symtom är: långsam fart på tarmen, yrsel, lågt blodtryck i vila, låg morgonpuls och -temp, svårighet att hålla vikten nere samt trötthet. Kvinnor kan ha rikliga menstruationer, eventuellt med längre perioder än 28 dagar.

När underfunktionen funnits längre - eller blivit värre, kan man även få: värre frusenhet, nedstämdhet, håravfall, högt blodtryck, svullnader, stickningar och domningar, samt ledproblem.

Om du å andra sidan har: hjärtrusningar, lätt feberkänsla, rastlöshet, utmattning, hög morgonpuls och -temp, högt övre blodtryck och kanske svårt att hålla vikten uppe så kan du istället ha överfunktion i sköldkörteln. Äldre kanske inte känner av några hjärtrusningar.

Såväl under- som överfunktion kan ge problem med sömnen och humöret. Troligen gäller det även darrighet, balans och muskelproblem - även om var och en av dessa kanske yttrar sig på olika sätt beroende på om de är orsakade av över- eller underfunktion.
Och, till sist, för att krångla till det: alla ovanstående symtom kan var för sig bero på annat än problem just med sköldkörteln (t ex. stress).

Om du tycker att informationen här på bloggen är svåröverskådlig föreslår jag att du köper Sköldkörtelboken. Den kostar en dryg hundralapp. För mer information om var man kan köpa den, klicka här.

Hur vet man?

Hur kan jag säkert få veta om jag har sköldkörtelproblem? kanske du undrar. Svaret är att det inte är så lätt att veta det säkert utan hjälp av vården. En doktor på vårdcentralen behöver lyssna på dina symtom, få höra om sjukdomar hos dig och i din släkt, ta hänsyn till din ålder, utvärdera ett blodprov från armvecket, känna på din hals, lyssna på ditt hjärta och kolla ditt blodtryck och din puls. Kanske behövs det ett par sådana besök för att man ska bli säker.

Vid fortsatt osäkerhet, eller om viss undersökning/behandling behöver göras som inte vårdcentralen klarar, kan man behöva gå till specialist. Specialisten kan använda mer avancerad utrustning, t ex. ultraljud, för att se hur din sköldkörtel ser ut.

Om doktorns slutsats skulle vara att du inte har problem med sköldkörteln, trots att du fortfarande tror det, behöver du göra om undersökningen efter - säg - ett år. Alternativt, kan uppsöka en läkare till - för en "second opinion", vilket man som patient har rätt till.

2009-01-11

Välkommen hit och tack!

Först av allt vill jag tacka Karin J för att du startade patientsajten "Thyroid", jag har haft en enorm glädje av både den och tillhörande mail-lista!


Varmt tack även till "Bluefeather" för diskussionsforumet "Turtles" - där har jag också lärt mig många bra saker. Ett stort tack vill jag dessutom sända till hypo2.info.
Länkar till sajterna finns i högermenyn.
.
Stort tack också till alla er patienter och anhöriga som jag har fått debattera med och läsa inlägg av. Det har lärt mig jättemycket.

Genom böcker har jag också lärt mig en hel del. Kolla i litteraturlistan i högermenyn, så ser du vilka böcker jag haft nytta av.

Artiklar på nätet, medicinska sajter, samt utländska patientfora har också varit givande att ta del av. Ta gärna del av länktipsen till höger. (Artiklar har jag dock ännu inte lagt ut).

Nu ska jag försöka samla textsnuttar här som jag själv har skrivit som inlägg tidigare, eller kanske bara tänkt skriva tidigare. Hoppas att de kan vara till glädje för dig! Ett tips är att söka på ämnesorden (etiketterna) till höger, vartefter inläggen blir fler.
.
Min förhoppning är att mina inlägg inte ska upplevas vare sig som felaktiga, onyanserade eller stötande - oavsett om du är patient, anhörig eller läkare. Maila i så fall till mig på eva.skraddare@hotmail.com. Gör det också om det är någon länk som inte längre fungerar. Och, till alla: kommentera gärna!