Sköldkörtelsidan - om hypotyreos

Viktigt att börja screena vid graviditet - jag har själv frusit under två

2012-01-19T01:02:00.003+01:00

Idag har 1177.se publicerat en kort artikel om undertecknad. Läs den gärna - där framgår det t.ex. varför jag tycker att det är viktigt att rutinkontrollera för hypotyreos i mödravården. Kan tillägga att det ändå gick bra med barnen.

Även den som har fertilitets- eller missfallsbekymmer behöver kontrollera sina sköldkörtelvärden.

Bra att hypotyreos uppmärksammas

2012-01-16T18:37:00.011+01:00

Även dåliga rubriker är goda nyheter. Så får alla som tror på Hypotyreos typ 2 tänka idag. Det är bra att lyfta fram gruppen som lider utan att få tillräcklig diagnos och behandling. Läs mer på exempelvis Dn.se, Aftonbladet.se, Sr.se, Sydsvenskan.se och Svt.se.

Alla behöver hjälpa till.

Vi som är patienter behöver tjata om forskning, ställa upp som försökspersoner och försöka påverka finansiering. Genom fakta, opinionsbildning och trevlig attityd kan vi närma oss läkarna, så att de - utöver redan formulerade uppdrag och egen kraft - blir uppmuntrade att forska fram bättre diagnosticering genom t.ex. fler analysmöjligheter och säkrare referensintervall, samt bra behandling. Alla som känner en läkare kan hjälpa till genom att vara öppen om sin (diagnosticerade eller förmodade) sjukdom, så att läkarstuderande har möjlighet att känna till sköldkörtelhormonsjukdomar redan innan utbildningen och så att de som planerar utbildning och forskning ser det stora samhällsproblemet och ger sjukdomsområdet större vikt.

Läkares mål är att att bidra till minskad sjukdom och sjukdomsrisker. Många gör heroiska insatser. Men många läkare lever exempelvis med missuppfattningen att en hypotyreospatient inte behöver behandling förrän TSH-värdet rör sig över 10. En annan sak som kan förbättras är andra specialiteters insikter om att en sjukdom hos dem, t.ex. hjärtproblem, kan vara ett symtom inte bara på hyper- utan även på hypotyreos. För patienternas, och samhällets, skull är det viktigt att vården tillgodogör sig nya forskningsrön och specialisternas råd om sköldkörtelsjukdomar på t.ex. Viss, så att diagnosticeringsbara patienter inte går obehandlade och riskerar livet och livskvalitet i onödan.

Det är även bra med läkare som driver opinion och gissa vad jag ska göra i kväll? Jo, läsa min nyinköpta bok: "Det trötta folket", av Helena Roth Svensson.

Och här är Sveriges Radios program Vetandets värld, som handlar om "sjukdomen som inte finns":

Lyssna: Nyheter från Vetenskapsradion

Finsk läkare hjälpte svensk flicka

2012-01-14T00:26:00.000+01:00

Finska Yle.fi skriver (på svenska) om en svensk pappa som fick hjälp till sin hypotyreossjuka dotter av en (icke namngiven) finsk läkare, som ett exempel på att ett antal svenskar med hypotyreos söker sig till Finland för hjälp.

Det finns även en film med Karin Munsterhjelm publicerad.

Läs mer på Yle.fi:s Webbdoktorn.

Bra inspiration för sköldkörtelpatienter

2011-12-30T23:49:00.000+01:00

Att sluta röka, är det viktigaste nyårslöftet av alla. Rökning minskar bl.a. över tid sköldkörtelns förmåga att hålla kroppens ämnesomsättning igång.

Min personliga slusats, som femtioåring, är att rökningen är det enda jag verkligen ångrar. Som mest rökte jag ett paket om dagen och det är femton år sedan jag slutade.

Hur man slutar? Ett sätt är att göra som Olof Palme gjorde. Han hoppade över frukostcigaretten och berömde sig själv för det. Sedan fortsatte han hoppa över och fortsatte att berömma sig.

Så gjorde jag också. Man behöver alltså inte fatta ett belslut om att sluta för resten av livet. Varje cigarett man hoppar över är bra!

Motion och bra mat är också bra, förstås. Expressen har en inspirerande artikel inför nyårslöftena.

Ny bok som ska bidra till bättre hjälp för trötta personer

2011-12-29T14:56:00.002+01:00

Helena Rooth Svensson, som är distriktsläkare i Skåne och har ett gott namn bland oss patienter, har skrivit en bok för att hjälpa vården att hjälpa trötta patienter bättre. I den artikel i Helsingborgs Dagblad, säger hon så här:

"– Som ung var jag själv drabbad av låg ämnesomsättning och gick igenom alla möjliga specialistundersökningar för att få en förklaring till mina symptom. Med den erfarenhet jag har och den forskning jag har gjort vill jag dela med mig av mina kunskaper om sköldkörtelhormonerna, och deras påverkan på cellnivå."

Tack Helena! Jag ska genast köpa boken.

Här är mer information om boken "Det trötta folket" http://www.heroscare.se/index.html (uppdaterad länkadress 6/1).

Här är information om "Sköldkörtelboken"
(som jag har skrivit - det kan säkert vara bra att läsa båda böckerna)

Ved på brasan för den som föredrar Levaxin vid sänggående

2011-12-28T20:02:00.000+01:00

Läser en ny forskningsslutsats om att Levaxinet troligen tas upp bättre av kroppen om man (på tom mage) tar det inför natten istället för (på tom mage) innan frukost. Även om patienterna i studien inte rapporterade bättre mående, så ville ändå flertalet fortsätta med att ta dosen på kvällen ett år senare. Det framgår inte av sammanfattningen om dosen justerades av andra skäl, och jag tänker att de värden man uppmätt man skulle kunna kompenseras av större dos.

Men det är ändå intressant att de flesta ville fortsätta på den inslagna kvällsvägen.

Här är länk till en sammanfattning av studien.

Intressant om när det egna TSH-värdet avviker

2011-12-26T15:35:00.001+01:00

I faktaartikeln som hörde till Hemmets Journalartikeln om Britt, läste jag ett intressant citat:

– "Man diskuterar också mycket var gränsen för TSH skall ligga för att ställa diagnos för hypothyreos. Varje person har troligen en mycket snäv nivå som är den korrekta för just henne. Det viktigaste är kanske att se att det inte sker en förändring i TSH över tid".

Kanske det talar för att införa viss screening av TSH, ändå? För hur ska man annars veta om TSH förändrats över tid? Och även om man inte inför rutinkontroller, kan det vara bra för och en (som är odiagnosticerad och) som misstänker att något är fel att det är en god idé att gå tillbaka med jämna mellanrum och be om nya sköldkörtelprover.

Det är även viktigt att ta provet under optimala förhållanden, läs tidigare inlägg om det här.

Britt blev bättre när Levaxindosen justerades

2011-12-26T14:58:00.000+01:00

Det verkar vara vanligt att folk går omkring och är lite underbehandlade. Jag har nu läst om Britt som åt 100 mcg Levaxin, men behövde en lite högre dos för att må bättre.

Här är länken till artikeln i Hemmets Journal.

Tack Berit för länktipset.

Hydrokortison till friska ökar risk för diabetes och benskörhet

2011-12-20T21:30:00.002+01:00

Tyvärr läser jag nu något nedslående. Forskare har provat vad som händer om man ger unga friska människor tillskott av Prednisolon (hydrokortison). Redan 10 mg Prednisolon dagligen ledde till förhöjd blodsockernivå och benskörhetsmarkörer inom en vecka. En, i sammanhanget, mycket kort tid.

Varför är detta ett problem för hypotyreospatienter? Jo, därför att man ska behandla hypotyreospatienter med Prednisolon (eller hydrokortison) för att hypotyreosbehandlingen ska lyckas om patienten har kortisolbrist. Läkare, patienter och andra är inte överens om hur man på ett enkelt sätt ska skilja agnarna från vetet. Vilka har egentligen kortisolbrist?

Forskarnas slutsats i denna studie pekar på att det är dumt att chansa på en Prednisolonbehandling som inte behövs.

För tydlighets skull vill jag tillägga att man däremot, så vitt jag förstår, är överens om Addisons sjukdom (d.v.s. grav och livshotande kortisolbrist).

Vaccin istället för Levaxin mot hypotyreos - på sikt?

2011-12-10T11:16:00.000+01:00

Idag delas Nobelpriset ut. Medicinpriset går till tre personer (varav en framliden) som lyckats väl inom forskning om immunförsvaret.

Den vanligaste formen av hypotyreos (och hypertyreos) är en autoimmun sjukdom. Och möjligen skulle immunitetsforskningen kunna leda till att vaccinering mot autoimmuna sjukdomar blir möjligt i framtiden, ser jag i en artikel (Dagens Medicin, okt 2011). Det skulle vara fantastiskt!

Senast läst om Ralph M Steinmans forskning och efterlevande

Viktigt utesluta hypotyreos vid depression. Kan Levaxin hjälpa?

2011-12-09T19:20:00.000+01:00

Hypotyreos kan orsaka depression och det bör uteslutas när en depressiv person söker sig till vården. Som jag förstått det ingår det i psykiatrins vårdrutin, men när tidningarna skriver artiklar får man intrycket av att inga depressioner kan förklaras. Så är inte fallet och det vore fint om folk i allmänhet kände till hyptyreos på ungefär samma sätt som vi känner till diabetes.

Hoppas att alla läkare som tar emot tänker på att kontrollera TSH-värdet och helst även fritt T4! Kanske Levaxin (eller annat receptbelagt sköldkörtelhormon) kan hjälpa den deprimerade?

Det är viktigt att inte slarva med slutsatserna. Om TSH är förhöjt och även antingen TPO-ak är förhöjt eller fritt T4 ligger under referens, så är ju saken klar om patienten även är t.ex. deprimerad (se viss.nu om du är vårdpersonal)! Viktigt att inte vänta tills TSH stiger över 10, eller liknande.

Eftersom hypotyreos i sin vanligaste form beror på en autoimmun inflammation kan det vara bra att tänka på den inflammationsorsaken även i forskningen.

Du som är patient kan ha nytta av att även läsa det här inlägget.

Fiskolja kan vara en bra idé när man äter Levaxin

2011-12-02T20:17:00.006+01:00

Läste en artikel om att Omega 3 kan vara i vissa sammanhang. Och där, i en bisats, står det:

"Också när det gäller de autoimmuna sjukdomarna tycker Jan Palmblad att det finns tillräckligt med vetenskapliga bevis för att säga att fiskoljan har effekt.

– Men effekterna är små, tillägger han."

Jag kanske bara inte sett det tidigare, men det här är första gången jag läser en professor beskriva detta. Jan Palmblad är dessutom professor emeritus i medicin vid Karolinska institutet, Huddinge.

Min slutsats är att vi som äter Levaxin (eller andra sköldkörtelhormontillskott) för att vi har en autoimmun sjukdom (t.ex. den typen av hypotyreos) kan ha nytta - åtminstone på marginalen - av Omega 3-tillskott.

Hög tid för screening för hypotyreos hos gravida

2011-11-27T00:54:00.002+01:00

Läser sammanfattningen till en artikel som gör mig riktigt betryckt å Sveriges vägnar. 42 % av de europeiska läkare som svarat på en enkät svarar att hypotyreos rutinkontrolleras hos alla gravida. Detta gäller inte i Sverige. Trots att det tagits upp av Internetmedicin.se som något att tänka på.

När ska vi skärpa oss och inse att ett TSH-test är billigt och sliter väldigt lite på miljön, jämfört med riskerna för mamma, foster och alla som blir indirekt drabbade?

Inför TSH-screening i samband med graviditet nu!

Helst skulle alla kvinnor i fertil ålder kontrolleras då och då.

Högre risk för hypotyreos hos för tidigt födda barn

2011-11-17T03:53:00.001+01:00

En svenskbemannad bred studie har påvisat samvariation mellan för tidig födsel och hypotyreos under ungdomsåren. Detta gäller särskilt tvillingar. I viss mån bör man se upp även om man hade låg födelsevikt, men föddes fullgången.

Risken för hypotyreos hos ungdomar är alltså större hos dem med låg födelsevikt, särskilt om man är tvilling.

Just detta med att hypotyreosen uppstår redan under ungdomsåren gör det hela extra knepigt. Vem begriper - i tid - att man som tonåring ska gå och ta blodprov om man är trött? Det är väl "bara åldern"?

Nu vill jag uppmana alla trötta tonåringar att gå till vårdcentralen och be om sköldkörtelprov. Särskilt om era föräldrar har sagt att du var väldigt liten när du föddes!

Viktigt leta vidare efter bl.a. hypotyreos vid vitiligo och psoriasis i kombination

2011-11-15T22:43:00.000+01:00

Läser en artikel som dra slutsatsen att det är extra viktigt att leta vidare efter fler sjukdomar, bl.a. autoimmuna sådana (varav hypotyreos kan vara ett exempel), om man har både sjukdomen vitiligo och psoriasis.

Det är exempelvis betydligt vanligare att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar då, vilket eventuellt kan förhindras om man upptäcker problemen tidigt (t.ex. om man har hypotyreos, livsstil etc.).

Läs artikeln här.

Snarkning kan i vissa fall förbättras om man opererar förstorad sköldkörtel

2011-11-02T22:28:00.002+01:00

Forskare har i en undersökning kommit fram till att allvarliga snarkningsproblem i vissa fall förbättras om man opererar en sköldkörtel som är förstorad, som även kallas struma. Forskarna tycker därför att patienter med snarkningsproblem bör undersökas med avseende på förstorad sköldkörtel.

"Obstructive sleep apnea is obviously a complex problem with numerous causes, but we find it encouraging that thyroidectomy alone can provide significant improvements in nearly a third of patients, regardless of gland size," säger Rebecca Sippel, MD, Assistant Professor, Division of General Surgery, och ansvarig för Section of Endocrine Surgery, vid University of Wisconsin School of Medicine and Public Health.

Här kan man läsa mer (på engelska).

Jag skulle vilja lägga till tipset att utvecklad hypotyreos kan leda till förstorad tunga. Ytterligare en sak att utesluta hos dem som lider av snarkningsproblem.

Sömn, mat och hypotyreos

2011-10-26T22:30:00.001+02:00

Tänker på att sömn- och viktproblem kan bero på hypotyreos, vilket är detsamma som ämnesomsättningsproblem, när jag läser en hälsoartikel på Expressen.se om att sömn är viktigt. Det som står i artikeln är säkert sant, men det kan vara bra att gå till doktorn och kontrollera bl.a. sina sköldörtelvärden när tröttheten och viktproblemen slår till utan naturlig förklaring.

Och här är en artikel till om sömn från idag, från Svd.se.

En strumapatients berättelse om sjukdomen endometrios

2011-10-25T21:25:00.000+02:00

En gripande historia om en ung hypotyreospatient med stora problem till följd av endometrios, har publicerats av Unt.se.

Jag vill tacka både tidningen och den intervjuade som på ett sådant tydligt och fint sätt lyfter fram problemen i ljuset. Av mina kontakter med medpatienter med hypotyreos att döma så är den här 26-åringen inte ensam om att vara drabbad. Och få av dem verkar vara tillräckligt behandlade.

Här (också) verkar mer forskning behövas och vården informeras.

Apropå anorexia som hypotyreosorsak och ny forskning

2011-10-24T22:31:00.000+02:00

Om man drabbas av anorexia, sjunker ämnesomsättningen och det jag har läst hittills om detta pekar på att ämnesomsättningen stiger igen när man börjar äta normalt, och den i detta fall tillfälliga hypotyreosen som uppstått skulle gå tillbaka igen.

Idag ser jag på Svt.se, som i sin tur citerar den vetenskapliga tidskriften PNAS, att det kan finnas kvar problem på cellnivå, i deras "kraftfabrik" (mitokondrierna) även sedan anorexiapatienterna börjat äta normalt igen.

Hm, utöver att detta kan utgöra en bekräftelse för unga drabbade anorexiapatienter, kanske det både kan kopplas till problem hos undernärda äldre patienter och till ny forskning som blir möjlig tack var cellnivåinstrumentet som nyligen uppfunnits? Kanske även till medelålders som börjar behandlas med Levaxin och inte blir bra?

Risk för låg ämnesomsättning och undernäring hos äldre

2011-10-24T19:58:00.002+02:00

Läser en artikel på Unt.se om äldre som äter dåligt. Det framgår att så många som 93% av de äldre är i riskzonen för, eller lider av, undernäring. Av faktarutan framgår det att en av flera möjliga förklaringar till undernäring är låg ämnesomsättning. Fallolyckor och annat kan tydligen bli följden av undernäring.

Hm, hm, undrar hur många av alla dessa personer som har underdiagnosticerad hypotyreos (låg ämnesomsättning till följd sköldkörtelrelaterade problem) och därmed skulle kunnat ha blivit hjälpta - om diagnosen hade upptäckts i tid? Alla som misstänker hypotyreos får gärna läsa det här som en vänlig påminnelse om att det är viktigt att komma iväg till läkare medan tid är.

När man väl är gammal och har hjärtbekymmer så råder det, om jag begriper rätt, tvekan om huruvida det är värt risken för hjärtproblem som kan uppstå om man sätter in sköldkörtelhormonbehandling vid mild hypotyreos. Det är alltså säkrare att inleda behandling innan man är alltför gammal/hjärtsjuk, under förutsättning att man behöver den o.s.v (förenklat uttryckt).

Föresläsning med docent Rolf Jansson 17 nov i Stockholm

2011-10-19T01:11:00.000+02:00

Sköldkörtelföreningen ordnar en föreläsning med docent Rolf Jansson den 17 november i Stockholm.

Det börjar kl. 18.30. Lokalen, Tellus, är vid Lignagatan, Hornstull.

Läs mer, bl.a. om anmälan här.

Nytt instrument för att studera celler uppfunnet

2011-10-14T22:14:00.000+02:00

Tänk om hypotyreos kunde studeras på cellnivån?

Ett nytt instrument har uppfunnits som gör att jag funderar på om det kommer att vara möjligt framöver. Sveriges Radio rapporterar här om genombrottet som gjorts av forskare i Lund.

Många patienter och åtminstone en del läkare funderar på hur pass väl blodproverna hos den som behandlar med sköldkörtelhormontillskott (exempelvis Levaxin) korrelerar med långsiktigt optimalt mående. Då kanske det här instrumentet kan hjälpa till att klarlägga detta - genom ny forskning?

I SR-nyheten tas inte hypotyreos som begrepp upp, men ordet ämnesomsättning nämns - vilket ju i allra högsta grad har med hypotyreos att göra.

Fördjupad information om hypotyreos behövs

2011-10-12T07:44:00.000+02:00

Nydiagnosticerade hypotyreospatienter, och de som överväger graviditet, behöver få mycket bättre och mer fördjupad information om hypotyreos. Behovet av en blogg som denna måste byggas bort!

P.g.a. missförstådda instruktioner till allmän- och mödravården finns det utmattade och deprimerade personer alldeles i onödan, eftersom budskap om hur referensintervall ska tolkas inte når fram. Inte minst allvarligt är det för både foster och föräldrar när hypotyreos hos modern inte behandlas under graviditet. Ansvaret är vårdens, men personer med hypotyreossymtom skulle i ett bättre samarbetsklimat och genom folkupplysning kunna hjälpa till så att rätt behandling sätts in i tid.

Dessutom behöver vården av hypotyreospatienter bli mer inriktad mot hälsa, bl.a. genom att sträva efter optimala sköldkörtelhormonvärden och inte nöja sig med att värden ligger inom referens.

Valfrihet vad gäller behandlingssort skulle vara värd sin eventuella extrakostnad, tror jag.

Orsaken att jag tar upp ovanstående är att jag i dagarna läste om den nya myndigheten Vårdanalys, som ska hjälpa till och säkra patientpersperspektivet.

Här är länk till DN:s artikel.

Upprop om att ta bort licenskrav på torkad svinsköldkörtel

2011-09-30T00:19:00.005+02:00

Den som vill skriva under upprop om att avskaffa licenskravet på NDT (torkad svinsköldkörtel, t.ex. Armour Thyroid, som är ett alternativ till Levaxin/Euthyrox + Liothyronin) bör gå in på Sköldkörtelföreningens webbsida eller på Hypo2.info och läsa om en samlad aktion som pågår just nu.

Jag vill starkt förespråka valfrihet för patienter som satt sig in i skillnaderna mellan preparaten.

Om det är fråga om en resurs- och kompetensfråga på läkarsidan, kunde man namnge ett antal läkare per landsting som patienterna som vill välja preparat själva skulle få gå till - åtminstone initialt. Att NDT är dyrare per behandlingsdag, tror jag skulle betala sig för landet som helhet. Även oberoende av den medicinska frågan i sig.

Uppdatering:

Nu har Läkemedelsverket återkommit med skriftligt svar på uppropet. De säger att läkemedelsföretagen behöver ansöka om godkännande och att de inte gjort det.

Läs Läkemedelsverkets svar här.

Uppdatering 2:

Artikel i Dina mediciner här.

Dubblerad risk för missfall om sköldkörtelantikroppar är förhöjda

2011-09-28T22:48:00.000+02:00

Den amerikanska sköldkörtelföreningen för läkare (ATA) påtalar i en särskild skrift för patienter att förhöjda nivåer av sköldkörtelantikroppar är förknippade med en dubblerad risk för missfall.

Så om du, eller någon du känner, har problem med missfall så kan det vara värt att be en läkare om sköldkörtelantikroppsprov. Ett tips kan vara att skriva ut den amerikanska artikeln och ta med till doktorn.

Här hittar du artikeln.

10 saker sköldkörtelpatienter behöver från framtida forskning

2011-09-18T18:39:00.002+02:00

Sköldkörtelföreningen har beskrivit tio punkter om behov av framtida forskning. Det handlar bl.a. om att inte stirra sig blind på TSH-värdet, att utvärdera symtombilden ordentligt och att försöka hitta optimal behandling.

Läs mer här. Tack till Hypo2.info för lästipset.

Bra att kontrollera sköldkörtelvärden om man har gula fläckar runt ögonen?

2011-09-17T20:53:00.002+02:00

Dagens Medicin skriver om att gula fläckar kring ögonen förknippas med ökad risk för hjärtinfarkt och att fläckarna består av kolesterolavlagring.

Min fråga blir om fläckarna är tecken på förhöjd nivå av ("dåligt", LDL) kolesterol? Det står inte i artikeln, men vissa ledtrådar finns nämnda på Internetmedicin.se. Det kan vara, men måste inte vara, så.

Därför tänker jag på otillräckligt behandlad hypotyreos som en av de möjliga bakomliggande indirekta orsakerna till de gula fläckarna, eftersom förhöjt kolesterolvärde kan vara (men inte måste vara) symtom på hypotyreos.

Skriv gärna en kommentar om du har några funderingar kring det här.

Ny studie bekräftar ökad hjärtattacksrisk hos underbehandlade hypotyreospatienter

2011-09-17T01:02:00.001+02:00

Bland dem som hade ett TSH högre än 3,0 när de var med i en forskningsstudie var det mycket vanligare att få hjärtattack än bland de med normalt TSH-värde. Det skriver ATA om här. I en kommentar kritiseras dock studien för metodbrist, men den är ändå en möjlig bekräftelse av hjärt- och kärlrisker förknippade med underbehandlad hypotyreos.

Hypertyreos mindre vanligt i Sverige än i andra länder

2011-09-12T22:47:00.006+02:00

En bred svensk studie om hypertyeros (överfunktion) har nyligen publicerats i European Journal of Endocrinology. Författare är Mirna Abraham-Nordling m.fl.

Av sammanfattningen (abstract) i den nu publicerade artikeln förstår man att hypertyreos är något mindre vanligt i Sverige än i andra länder. Per år, får 27,6 av 100 000 personer (i alla åldrar) diagnosen för första gången.

Det framgår också att det går drygt fyra kvinnor per man och att varianten Graves (giftstruma, min kommentar) fanns hos 75% av de drabbade. Bland de sistnämnda var det 20% som hade den typen av ögonproblemen som förknippas med sköldkörteln.

Slutligen står det att man har hittat geografiska skillnader, som behöver utforskas vidare. Mycket intressant!

Den som vill läsa mer kan kika i sammanfattningen till Mirna Abraham-Nordlings avhandling.

Tips om föreläsningar i Göteborg

2011-09-08T22:56:00.000+02:00

Ångestsyndromsällskapet i Göteborg ordnar föreläsningar, som kan vara intressanta även för sköldkörtelpatienter. Läs mer här.

Uppdaterad beskrivning om endokrin oftalmopati

2011-09-08T21:05:00.001+02:00

Internetmedicin.se har uppdaterat beskrivningen som handlar om den autoimmuna sjukdomen endokrin oftalmopati, dvs. de ögonproblem som ibland drabbar just sköldkörtelpatienter och då i första hand de som har drabbats av giftstruma.

En liten, men väldigt intressant, randanmärkning är att de skriver att selen kanske kan tänkas vara bra vid lindriga ögonproblem av det här slaget.

Läs mer här.

Hypotyreos blandas ihop med andra sjukdomar

2011-09-04T12:46:00.000+02:00

Österbottens tidning i Finland har med en blänkare idag om att det kan vara svårt för den odiagnosticerade att förstå att det är just hypotyreos man lider av.

Addison vanligare vid Hashimoto än vid giftstruma

2011-09-04T11:54:00.001+02:00

Om man har en autoimmun sjukdom finns det större risk att man får en till, jämfört med risken hos en person som inte har någon autoimmun sjukdom. Det vet läkarna sedan tidigare. Nu har ett forskarlag jämfört även hur vanligt det är hos dem med autoimmun hypotyreos jämfört med dem med autoimmun hypertyreos. Här är min förenklade sammanfattning av slutsatserna i artikeln:

Addisons sjukdom (kortisolbristsjukdom) och diabetesrelaterade problem (betacellsautoimmunitet och Diabetes typ 1) finns oftare hos hypotyreospatienter.
Vad gäller glutenintoleras och andra tarmrelaterade autoimmuna sjukdomar var de lika vanliga hos de med hypo- som hypertyreos, utom hos de som har både hypotyreos och Addison - hos dem var de vanligare.

I en kommentar till artikeln skriver Jerome M. Hershman, MD, att det kanske vore befogat med ökade kontroller av Addisons sjukdom hos hypotyreospatienter som inte blir återställda på enbart levotyroxin (t.ex. Levaxin, min kommentar) jämfört med det man hittills trott.

Jag vet inte hur det förhåller sig eftersom jag inte är läkare, men jag kan konstatera att det finns många hypotyreospatienter som gissar att de har sämre kortisolproduktion än vad de upplever att läkarna vill kartlägga och behandla för närvarande.

Kanske inte värt att screena äldre deprimerade män för hypotyreos

2011-09-04T01:05:00.001+02:00

Läser en australisk artikel om en forskningsstudie som gjorts på deprimerade män, som var över 65 år och inte hade uttalad hypotyreos (med fritt T4 under referens).

I studien kunde man inte finna tillräckligt samband mellan dessa män och mild (subklinisk) hypotyreos.

Därför föreslår forskarna att man inte ska screena äldre deprimerade (män) som inte uppvisar något mer möjligt hypotyreosförknippat symtom än depression.

Det är ju möjligt att det är rätt, sett ur samhällsekonomisk synvinkel. Men ett TSH-prov är inte så dyrt, så därför tänker jag att det kanske är synd att utesluta rutinkontroll av just det värdet. Om man tänker på den enskilde.

Ökande sköldkörtelhormonbrist orsak till minskande amning?

2011-08-30T19:56:00.001+02:00

Rökning och autoimmun påverkan leder över tiden ofta till sköldkörtelhormonbrist. Hypotyreos får man även av jodbrist.

SVT berättar i en nyhet om att svenska mammors amning minskar. Det är lite konstigt, eftersom blivande föräldrar har allt bättre tillgång till information om amningens betydelse, bl.a genom information i mödravården och på nätet. Min association - med risk för att vara enkelspårig - är därför att den minskade amningen kanske har samband med sköldkörtelfunktionen.

Jag har bestämt för mig (utan att ha googlat på det precis nu) att amningsförmågan påverkas negativt av sköldkörtelhormonbrist. Att ha det kämpigt med amningen och ett missnöjt barn som snabbt blir hungrigt igen, kan säkert påverka många mammor att sluta amma.

Och varför skulle sköldkörtelhormonbristen öka i genomsnitt i samhället? Ja, om autoimmuniteten ökar vet jag inte. Men däremot tror jag mig veta att allt fler äter mer flingsalt och andra icke-joderade saltsorter. Dessutom försöker många låta bli salt. Och jod (som finns som tillskott i vissa saltsorter - som ett enkelt och billigt sätt att få i sig det) behövs för att kroppen ska tillverka tillräckligt mycket sköldkörtelhormon.

Dessutom skadar rökning sköldkörtelfunktionen över tiden. Om rökningen bland gravida ökar, så finns det ett möjligt samband även där.

Nyhet om benskörhet och hormoner

2011-08-29T18:19:00.000+02:00

Risken för benskörhet ökar (i genomsnitt) hos kvinnor som inte äter tillskott av könshormon i samband med klimakteriet. Den risken bör vägas mot risk för hjärtproblem och cancer, skriver Reuters i en artikel idag.

Det kan vara intressanta nyheter för sköldkörtelpatienter, eftersom man hittills har man förknippat en ökad risk för benskörhet främst med överskott av sköldkörtelhormon. Kanske är brist på kvinnligt könshormon istället den starkaste kopplingen till benskörhet? Det ursäktar förstås inte övermedicinering, men däremot kanske den nya forskningen kan påverka uppfattningen om riskbilden i förhållande till flera olika möjliga behandlingar och doseringar.

Förhandstips om kommande artikel

2011-08-25T20:38:00.001+02:00

Jag tackade ja till en tidningsintervju för några dagar sedan.

Det är verkligen bra när det skrivs om sköldkörtelproblem och jag vill gärna hjälpa till för att göra folksjukdomen hypotyreos mer känd för folk i allmänhet.

Så fort jag har en länk eller liknande information så återkommer jag.

Hypotyreos en bakomliggande förklaring till ärftlig blodpropp?

2011-08-09T23:07:00.002+02:00

Det tycks som om det finns ett indirekt möjligt samband mellan blodproppar och långvarig otillräckligt behandlad hypotyreos (sköldkörtelhormonbrist). Den autoimmuna formen av sköldkörtelproblem, som kan leda till hypotyreos, har en ärftlig komponent.

Kanske det kan vara den ännu icke kartlagda "genetiska" kopplingen som Svt.se tar upp som en fråga idag?

TSH samvarierar med kolesterolnivå och insulinkänslighet även hos barn

2011-07-14T01:18:00.001+02:00

I Thyroid Weekly hittade jag en artikel som beskriver att man undersökt om stigande TSH-värde inom intervallet 2,5-5,0 är förknippat med allt sämre kolesterol- och insulinvärden hos barn (i åldern 2-18 år). Svaret var ja och i artikeln hänvisades till att man redan påvisat detta hos vuxna.

Och då antar jag att risken för denna samvariation kan vara än mer självklar hos de med högre TSH-värden än så?

Mot bakgrund av detta skulle jag önska att vården i praktiken även funderar på det omvända: att vid försämrade kolesterol- respektive insulinvärden även kontrollera TSH, om detta inte redan är gjort. Oavsett ålder hos patienten.

Kanske värt att behandla fler inför graviditet

2011-07-09T23:26:00.001+02:00

Ikväll har jag läst en artikel i Clinical Thyroidology som handlar om eventuell koppling mellan förhöjda sköldkörtelantikroppar (t.ex. TPO-ak) och missfall - även hos kvinnor med normala sköldkörtelhormonvärden (t.ex. TSH och T4 fritt). Det kanske finns en sådan koppling, om jag förstår artikeln rätt.

Läkaren Jorge H. Mestman, MD, skriver i en kommentar:

"Considering the higher risk for miscarriages in euthyroid women with thyroid autoimmunity and the potential benefits of levothyroxine therapy, could 50 or 75 µg daily of levothyroxine be harmful to a healthy young woman?"

I texten refereras även till att kvinnor som har TSH-värden över 2,5 tidigt i graviditeten bör behandla med sköldkörtelhormon för att undvika risken för fosterskador. Detta rekommenderas i "Endocrine Society Guidelines".

Jag undrar därför: hur många som vill bli gravida känner till detta? Inte många.

Hur vanligt är det att kvinnor som fått ett missfall får sina sköldkörtelvärden kontrollerade? Det vet jag inte. Men hur många av dessa får sköldkörtelhormonbehandling baserad endast på förhöjda antikroppsvärden? Noll, skulle jag gissa (2011).

När jag träffar barnmorskor brukar jag fråga hur vanligt det är att man skickar en nygravid till TSH-provtagning (via läkare). Sällan, är svaret.

Här finns det mycket kunskapsspridning ogjord.

Hypotyreospatienter och läkare skulle vinna på en app för patientberättelsen

2011-07-09T01:35:00.002+02:00

Läser debattinlägg i Dn.se om möjlighet att förbättra vården med hjälp av appar och andra it-lösningar.

Jag skulle vilja lägga till möjligheten för läkare att få bättre förberedda patienter när och mindre tidsåtgång för läkaren genom bättre beslutsunderlag. Hur ska detta gå till? Jo, genom appar som innehåller självskattningsfrågor om symtom.

Och vad har det med oss hypotyreospatienter att göra, då? Jo, vi patienter har ofta svårt att komma ihåg att nämna alla relevanta symtom för läkaren och skulle därför ha nytta av att hemma på kammaren, i lugn och ro, få chans att dokumentera vår symtombild. Den bör uttryckas på ett standardiserat sätt, så att läkaren på ett par minuter begriper vilka ytterligare frågor som behöver ställs.

Så, vi vill ha fler hälsorelaterade appar till folket. Speciellt till dem som har diffusa hypotyreosliknande krämpor och tvekar om diagnos.

Hypotyreos en möjlig förklaring till för tidigt klimakterium

2011-07-08T00:02:00.002+02:00

På symtomlistan för sjukdomen hypotyreos (sköldkörtelhormonbrist) står förtida klimakterium. Det skulle kunna vara en möjlig förklaring till forskningsresultatet som GP.se skriver om. Av artikeln kan man få intrycket att det skulle vara socialgruppstillhörigheten i sig som skulle påverka när klimakteriet infaller. Jag tänker mig att (även) en annan förklaring skulle kunna vara möjlig; hypotyreos.

Hypotyreos är i den autoimmuna formen ärftligt betingad och sjukdomen, när den förblir obehandlad, påverkar kognitiva förmågor, trötthet, depression m.m. Hjärnans utveckling hos foster påverkas av om mamman har en inte tillräckligt behandlad hypotyreos.

Det är svårt att vara framstående i skolan och på arbetsmarknaden om man har en oupptäckt hypotyreos (eller har påverkats i mammas mage). Och det kanske i genomsnitt dröjer längre tills man söker och får läkarhjälp i lägre socialgrupper?

Därför skulle man kanske kunna tänka sig att det uppstår onda cirklar släktvis som i sin tur över generationerna kan påverka socialgruppstillhörighet?

Dessutom påverkar rökning sköldkörtelfunktionen negativt hos individen över tid, sagt apropå artikelns kommentar om koppling mellan rökning och förtida klimakterium.

Det forskas på selen mot sköldkörtelproblem

2011-07-06T23:32:00.001+02:00

En artikel i "Clinical thyroidology" tar upp medicinska funderingar kring selentillskott som möjlig åtgärd mot struma (förstorad sköldkörtel), etc. I läkarkommentaren nämns selentillskott som eventuellt förebyggande åtgärd mot hypotyreos och som ett sätt att försöka sänka TPO-antikroppsnivån hos de som har "Hashimoto" (autoimmuna sköldkörtlproblem).

Slutsatserna är tydligen kontroversiella och en varning för intag av 200 mcg selentillskott per dag nämns i kommentaren, vad gäller selenets eventuella riskhöjande effekt beträffande diabetes typ 2.

Så det är mycket att hålla reda på och inte tillräckligt färdigforskat, men det är väldigt roligt att läsa om att försök inom området görs.

Länk till artikeln

Uppdatering:

Hittade en artikel i Läkartidningen (från 2007) som säger att 50-100 mcg/dygn åtminstone inte gör någon skada att ta.

Samband mellan återhämtning från hjärtinfarkt och sköldkörtelhormonnivå

2011-06-26T23:27:00.002+02:00

Jag har länge undrat om det genomförs tillräckligt mycket forskning på det möjliga sambandet mellan hjärtinfarkt och hypotyreos. Nu snubblade jag över en publicerad text (i Journal of European Endocrinology) som handlade om något åt det hållet.

Forskningsresultatet lyfter fram en samvariation mellan totalt T3 i blodet (serum) och hjärtfunktionen (LVEF%) hos akuta hjärtinfarktpatienter i studien. Likaså korrelerade graden av återhämtning på sex månaders sikt med totalt T3.

Även om hypotyreospatienter inte ska dra för stora växlar på det, kan det åtminstone kanske verka som en uppmuntran för vården att prioritera upp utredning av sköldkörtelproblem hos patienter med hjärtproblem?

Här är länk till studien

Nya amerikanska riktlinjer för behandling av hypertyreos

2011-06-14T21:42:00.001+02:00

Nya riktlinjer för behandling av hypertyreos, d.v.s. överskott av sköldkörtelhormon (t.ex. giftsstruma/Graves), har tagits fram av den amerikanska läkarorganisationen American Thyroid Association (ATA). Så långt jag begriper kan detta även ha stark påverkan på hur svenska läkare skulle kunna komma att se på riktlinjerna för vården av hypertyreospatienter.

Från ATA:s tidskrift Thyroid kommer följande citat:

“Hyperthyroidism affects both genders and people of all ages. These state-of-the-art guidelines highlight treatments and practices that improve patient outcomes. Clinicians that follow these guidelines are likely to immediately improve the care of their patients,” says Richard T. Kloos, MD, Professor, The Ohio State University and Secretary/Chief Operating Officer of the American Thyroid Association.

Tidskriften Thyroid
De amerikanska riktlinjerna
Ett europeiskt perspektiv på riktlinjerna

Hypotyreospatienter kan behöva motion på recept

2011-05-28T11:23:00.003+02:00

Hittade ett debattinlägg i DN, där landstingspolitiker i Stockholm och Friskis & Svettis Stockholm gör ett gemensamt uttalande om att det vore bra för samhället om antalet utskrivna "motion på recept" (FaR) ökade. Det är jättebra.

Jag går själv regelbundet på Friskis & Svettis sedan många år tillbaka, tack vare att två medmänniskor lockade med mig dit för länge sedan. Där ser jag både ledare och motionärer som lyckosamt motverkar effekten av sköldkörtelproblem med träning (och medicinering). Men jag har också daglig kontakt med många behandlande sköldkörtelpatienter och de med misstänkt hypotyreos, som skulle behöva få hjälp att komma iväg till lugna och behagliga träningsformer. Där tror jag att en ökad mängd träning på recept verkligen skulle göra stor nytta.

När man som hypotyreospatient behöver sköldkörtelhormontillskott (Levaxin), så är det inget man kan slarva med. Även om man motionerar. Men motion gör att behandlande hypotyreospatienter kan må bättre. Det viktiga då är att inte ta i för hårt.

Personliga amatörtips till den som vill komma igång:

När man väl börjar, kan det vara bra att se de första tio gångerna som en investering för livet, så att man inte ger upp vid eventuell träningsvärk. Mitt bästa tips är att vara envis med att komma iväg. Det elfte motionstillfället (inom sex veckor) ska vara riktigt behagligt - bortsett från ev. krämpor som man inte rår på med motion.

För den som tycker att ett jympabaspass verkar för jobbigt, vill jag tipsa om några andra träningsformer:

1. Styrketräning - bra för nacke, axlar, knän, hållning m.m.
2. Jympa senior (det är tillåtet att vara yngre)
3. Ryggjympa
4. Yoga
5. Öppna dörrar (för funktionshindrade).

Friskis & Svettis alla träningsformer.
Träningshjälpen.
Fysisk aktivitet på recept.

De som t.ex. stannar kvar lite efter passen, går på annonserade aktiviteter eller är aktiva på nätforumet verkar ha väldigt trevligt med andra motionärer. Själv tänker jag att det ska jag göra "sedan". Men jympa går jag på "nu".

Selentillskott kan vara bra vid autoimmuna ögonproblem

2011-05-27T23:18:00.001+02:00

Autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, främst giftstruma (Graves, hypertyreos) kan gå hand i hand med autoimmuna ögonbesvär. Nu rapporterar forskare att åtminstone vissa sådana besvär, i alla fall om de är milda, kan bli motverkas med hjälp av att äta selen.

Lagom är säkert bäst, men det är bra med ett konkret tips, som gör att man kan påverka något själv.

Läs mer här (på engelska)

Fytoöstrogen en risk vid hypotyreos

2011-05-21T22:04:00.000+02:00

Om man har klimakteribesvär och funderar på om man har hypotyreos, är det bra att lägga till fytoöstrogen som kosttillskott då? Svaret verkar vara nej. En forskningsstudie redovisar testresultat som pekar på att stort fytoöstrogentillskott är en riskfaktor vid obehandlad mild (subklinisk) hypotyreos. Redan efter några veckor.

Läs mer här (på engelska)

Samband mellan sköldkörtelhormonnivå och bentäthet

2011-05-20T23:51:00.001+02:00

Bentätheten är lägre hos friska män med högre halt av sköldkörtelhormon i blodet, jämfört med samma urval av män med lägre sköldkörtelhormonnivå.

Det framgår av sammanfattningen (the abstract) till en studie som nyligen publicerats i European Journal of Endocrinology.

Hormonnivån mättes med fritt T4, totalt T4 och fritt T3. Inget samband med TSH kunde påvisas, men däremot ett visst (inverterat) samband med TGB-antikroppar. 677 friska manliga syskon mellan 25-45 år undersöktes i studien.

Det var attan, tänker jag. Det verkar ändå ha varit en viss oenighet om hur sambandet egentligen ser ut. Och det här är negativa nyheter för behandlande patienter som vill ligga på en hög sköldkörtelhormonnivå för att t.ex. kunna arbeta.

Helst skulle de gärna ha inkluderat även TPO-antikroppar i studien också, är en annan tanke som slår mig.

Länk till studiens abstract (på engelska, Roef et al)

Tips om Sköldkörtelföreningen och Forskning & Hälsa i morgon

2011-05-19T18:48:00.000+02:00

Vill tipsa om temadagen "Forskning & Hälsa" som pågår mellan kl. 11-18 i morgon, den 20 maj 2011, i Kungsträdgården, Stockholm.

Det verkar bli vackert väder, så passa på och kom och besök Sköldkörtelföreningen då. Det kommer finnas personer från föreningen att tala med. Vården har ett flertal tält med olika inriktningar att göra besök hos också.

Det kommer även att finnas möjlighet att köpa Sköldkörtelboken på plats.

Länk till Forskning & Hälsa
Länk till Sköldkörtelföreningen
Länk till var du kan köpa Sköldkörtelboken, om du inte hinner komma

Autoimmun hypotyreos utvecklas ofta långsamt

2011-05-17T22:59:00.000+02:00

En klinisk studie (där man undersöker patienter) har följt hur hypotyreos respektive hypertyreos utvecklas hos från början friska personer som har en nära släkting med autoimmun sköldkörtelsjukdom.

Inom en genomsnittlig period av tre år så hade 4,8% av de undersökta patienterna utvecklat uttalad ("overt") hypotyreos. De personerna hade i genomsnitt högre TSH och antikroppar när de klev in i studien, än vad kontrollgruppen hade. Forskarnas slutsats är därför att autoimmun hypotyreos oftast utvecklas långsamt.

För patienter kan det vara bra att veta, så att man inte för evigt ger upp om man inte får diagnos på en gång. Det kan vara värt att gå tillbaka efter en period och be om ny provtagning. Då kanske proverna ger utslag.

Forskarna följde även upp hypertyreos och kom fram till (bekräftade) att den i genomsnitt utvecklas snabbare än hypotyreos.

Det brådskar alltså att gå till läkare om man tror att man har hypertyreos.

Läs mer om studien här.

Depression direkt efter förlossning kan hänga ihop med sköldkörtelhormonnivå

2011-05-14T19:27:00.001+02:00

En ny studie har presenterat ett möjligt samband mellan sköldkörtelhormonnivå i blodet innan förlossningen och depression hos den som nyss fött, s.k. post partumdepression (PPD). Genomsnittligt fritt T3 och fritt T4 (i blodet) var tydligt lägre, men inom normal, hos de kvinnor som drabbades av post partumdepression än hos övriga. Och detta gällde i övrigt, i sammanhanget, friska kvinnor.

Forskarna säger:

"If these findings are confirmed in larger prospective studies, screening of thyroid function during a routine antenatal visit might prove useful in assessing the risk for postpartum depression"

För den som befarar post partumdepression kanske detta redan nu kan vara en livlina?

Ta med information till doktorn (mer vetenskapligt korrekt beskrivning, på engelska).

Sköldkörtelproblem vanligt efter ett par år hos dem med förhöjt TPO-ak under graviditet

2011-05-14T00:36:00.000+02:00

En tredjedel av de kvinnor som vid screening under graviditet hade utslag på sköldkörtelantikroppsprovet TPO-ak, utvecklade sköldkörtelproblem inom två år. Detta har en studie kommit fram till enligt Endocrinetoday. I studien understryks vikten av att följa upp dessa kvinnor.

Dessutom tycker jag att följande citat är intressant, eftersom det indikerar hur forskaren ser på hur man från vårdens sida bör göra när kvinnor har ett positivt TPO-ak under sin graviditet:

"This is rather surprising, as these positively screened women should have been referred to an endocrinologist already in pregnancy,” enligt Eliska Potlukova, PhD, of Charles University in Prague under pressrelease.

Minskad dos ledde till utmattningsdepression

2011-05-08T00:31:00.001+02:00

En kvinna med kroniskt låg ämnesomsättning som ordinerades att sänka sin medicindos fick utmattningsdepression och har anmält läkaren till Socialstyrelsen.

Det skriver helagotland.se (Gotlands Allehanda).

Demens, vikt och hypotyreos

2011-05-03T22:19:00.000+02:00

Dn.se skriver idag om forskning som hittat koppling mellan kroppsvikt och demens. Och det må ju vara sant. Men hur ser sambandet egentligen ut? Kan det möjligen gå via hypotyreos, låg ämnesomsättning? Både viktproblem, demens och andra kärlrelaterade problem kan (men behöver inte) vara symtom på hypotyreos.

De med högre Levaxindos hade fler frakturer (bland äldre)

2011-04-29T23:35:00.003+02:00

En stor kanadensisk studie har kommit fram till att det är vanligare med frakturer hos personer, i första hand kvinnor, över 70 år som behandlar med medelhög till hög dos av levotyroxin (som Levaxin är ett exempel på) jämfört med de som behandlar med låg dos. Det skriver Dagens Apotek om idag, med rubriken "Fler benbrott hos äldre efter sköldkörtelbehandling".

Enligt sammanfattningen i British Medical Journal:

"....Among current users, high and medium cumulative doses (>0.093 mg/day and 0.044-0.093 mg/day) were associated with a significantly increased risk of fracture compared with low cumulative doses (<0.044 mg/day)....".

Jag har inte tillräckligt på fötterna för att förkasta resultatet, men jag vill uttrycka ett försiktigt ifrågasättande: min undran är om orsakssambandet - trots studiens storlek - verkligen kan anses vara klarlagt? Här är mina tankar:

Av sammanfattningen framgår tyvärr inte varför personerna i studien behandlades med olika doser. Har en patient verkligen hypotyreos om man över tid klarar sig på dosmängden 44 mikrogram levotyroxin per dygn, eller mindre, över tid? Även om man är över 70 år.

Är forskarna säkra på att det inte istället t.ex. är den kroniska hypotyreosen i sig som ökat risken för frakturer? Jag tycker att det finns skäl att uttrycka sig försiktigt om samband innan man säkert vet. Samvariation (korrelation) i all ära - det är också intressant - men orsaken är ännu viktigare.

Jag är tacksam för eventuella klarlägganden här eller per mejl till eva.skraddare@hotmail.com. Kanske har jag missförstått? Ämnet är förstås mycket intressant och jag vill passa på att tacka för tipset om att läsa artikeln (se kommentar till mitt föregående blogginlägg).

Hungrig på morgonen eller kvällen - är frågan vid hypotyreosbehandling

2011-04-27T23:59:00.000+02:00

Mår hypotyreospatienter bättre av att ta Levaxinet (eller annan T4-behandling) innan läggdags jämfört med att ta det en halvtimme innan frukost? Båda på fastande mage. Den frågan har en ny studie svarat en aning jakande på. Värdena förbättrades, men patienterna i studien rapporterade ingen livskvalitetförbättring. Däremot ville de flesta fortsätta med kvällsbehandling även efter avslutad studie.

Jag är dock lite skeptisk. Kan man inte bara kompensera det bristande upptaget med en flisa till? Antar att forskarna menade att man först skulle ha tom mage, sedan ta medicineringen och sedan sova. Är det verkligen så lätt att sova på helt tom mage? (Eller snarare: med endast en Levaxintablett i magen.)

Alternativet, enligt kommentaren till studien, skulle vara att medicinera en timme innan frukost. Min fundering blir hur det då skulle gå för dem som först lämnar barn i skolan och sedan cyklar en halvtimme till jobbet på morgonen och inte vill krocka på vägen därför att man är hungrig? Pest eller kolera.

Men, det är klart, om man har problem med pendlande TSH, och är så pass sjuk att man inte skulle kunna jobba, så kan det säkert vara värt att utvärdera alla metoder. Jag vet minst en medpatient som ställer klockan på 04.00, tar sin tablett och sedan somnar om. Och tycker att det känns bra.

Levothyroxine ingestion in the evening results in better absoption than ingestion before breakfast

Hypotyreosbehandling istället för statiner?

2011-04-26T18:27:00.000+02:00

Den som har förhöjt "dåligt" kolesterol borde uppmuntras att kontrollera sina sköldkörtelvärden, är min kommentar till dagens debattartikel i DN om statiner. Ibland förbättras kolesterolvärdena om det visar sig att man har hypotyreos och börjar behandla med sköldkörtelhormon, t.ex. Levaxin.

Här är några tidigare inlägg jag har skrivit om kolesterol och hypotyreos:

Förhöjt kolesterol
Förebygga infarkter med sköldkörtelhormon?
Risken för sköldkörtelproblem

Föreläsning i Sundsvall den 7:e maj 2011

2011-04-25T22:24:00.000+02:00

Läkaren Britt-Marie Toregaard föreläser på Skönsberg Folkets hus i Sundsvall den 7:e maj. Programmet pågår mellan kl. 14.00 - 17.00. Läs mer på Sköldkörtelföreningens webbplats.

Med sänkt över TSH-gräns skulle många kunna diagnosticeras med hypotyreos

2011-04-22T10:36:00.001+02:00

Har precis läst ett inlägg av den amerikanska patienttaleskvinnan Mary Shomon, där hon beskriver diskussionen om vilken den övre TSH-gränsen borde vara.

Om den sänks (i Sverige är den idag 4,7 eller 3,5, beroende på analysmetod) så betyder det att många som idag är odiagnosticerade helt plötsligt skulle kunna få diagnos och behandling. Samtidigt vill ju varken den enskilde eller samhället behandla någon felaktigt - i onödan.

Men hur många handlar det om? Ja, här är det intressant med siffrorna från USA. Idag, med TSH-gränsen 5, räknar man med att ca 5 % av befolkningen är drabbad av hypotyreos. Om TSH-gränsen skulle sänkas till 3,0 skriver Mary Shomon att 20 % av befolkningen skulle kunna få diagnos (och behandling). En av fem. Det är mycket det. Särskilt om man tar hänsyn till åldersfördelning också.

Tyvärr stämmer det med mina intryck från Stockholms gator och gymnastikhallar. Det går omkring många som är underbehandlade. En del män och yngre kvinnor ser jag, men symtomen är vanligast att se hos kvinnor över 50 år. Yttre delen av ögonbrynen saknas, området runt ögonen är svullna, överarmarna likaså, halsen rund av struma, hudfärgen konstig t.ex. gulaktig, håret sprött. Rörelserna är långsamma och anletsdragen nedstämda. Benen smala och balansen lite dålig.

Så kan vi inte ha det!

Tidningen ToppHälsa skriver om hypotyreos

2011-04-21T10:09:00.000+02:00

I det nummer av tidningen ToppHälsa som är ute (nr 2011/6) nu handlar "månadens artikel" om hypotyreos. Läkaren Kajs-Marie Nordell är intervjuad:

"- Sköldkörteln, som sitter på framsidan av halsen, är ett av de viktigaste organ vi har. Hela kroppen påverkas om den inte fungerar som den ska."

Tyvärr har jag inte hittat artikeln på internet, men här är en länk till ToppHälsa åtminstone. För den händelse artikeln skulle publiceras senare.

Hypotyreos vanligt hos dem som har diabetes typ 2

2011-04-20T22:04:00.000+02:00

Nu, äntligen! Det har presenterats en ny forskningsstudie som pekar på att hypotyreos är vanligt förekommande hos dem med diabetes typ 2. Och att hjärt- och kärlproblem är vanliga hos de patienterna. Trots att det vanligaste är att hypotyreosen är subklinisk, d.v.s. inte uttalad.

Forskarna föreslår därför att patienter med diabetes typ 2 ska screenas (rutinundersökas) med avseende på hypotyreos, eftersom det är viktigt att sätta in sköldkörtelhormontillskott i tid för att minska risken för bl.a. hjärt- och kärlproblem.

Not: Att det är aktuellt att se upp med hypotyreos hos dem med diabetes typ 1, har läkarna däremot känt till länge.

Hypothyroidism Shows Strong Association With Type 2 Diabetes, Screening Recommended

Träffa Sköldkörtelföreningen den 20 maj i Stockholm

2011-04-10T10:35:00.001+02:00

Under temadagen Forskning & Hälsa i Kungsträdgården den 20 maj 2011 kommer Sköldkörtelföreningen att delta. Läs mer på Sköldkörtelföreningens hemsida.

Här kan du läsa om förra årets lyckade aktivitet på Forskning & Hälsa.

Brev till sköldkörtelsjukas anhöriga

2011-04-07T22:50:00.000+02:00

Den mest kända amerikanska taleskvinnan för sköldkörtelsjuka, Mary Shomon, har skrivit ett fint brev som anhöriga till sköldkörtelsjuka kan ha glädje av att läsa. Det vara inspirationsunderlag för att skriva ett eget brev.

Här är länken Mary Shomons brev till sköldkörtelsjukas anhöriga med Googles språkverktygs översättning till svenska.

Störd ämnesomsättning kan vara tecken på ovanlig sjukdom

2011-04-07T22:41:00.000+02:00

Sydsvenskan.se har idag en artikel om danssjuka, som är en ovanlig diagnos som bl.a. handlar om påverkan i hjärnan (hypotalamus). Störd ämnesomsättning är ett symtom.

Jag menar inte att man i allmänhet ska oroa sig för en ovanlig diagnos, men det kan vara värt en notering för dem som som funderar på behandling av sköldkörtelsjuka.

Kundorienterad patientförening i vårdens regi kanske en lösning?

2011-04-04T20:18:00.001+02:00

Sköldkörtelföreningen har fått en en andra kommentar om kortisolprov i saliv i Läkartidningen, i replikskiftet om Scandlab. Specialisterna har fått en slutreplik om vikten av att påtala om företag profiterar på skrämselpropaganda publicerad.

Sett med mina ögon handlar inläggen om en gemensam sak, visserligen belyst med argument som går förbi varandra: omsorg om patienterna. Håller helt med Malin på Hypotyreos.se. Tydligheten i att det handlar om gemensamma mål behöver öka. Liksom dialogen och inte endast på individnivå.

Kundorienterade utvecklingsbolag brukar organisera kunder i användarföreningar. Ansvaret brukar ligga hos den som levererar. Kunderna brukar vara deltagare med yttranderätt. Återkommande träffar brukar ordnas med en strukturerad agenda.

Kunde inte vården göra likadant och starta en patientgrupp för sköldkörtelsjuka? Det vore ett viktigt första steg. (Detta skulle inte ersätta någon patientförening, utan bara vara som en tentakel ut från vården).

Tjernobylhalsband inget att sträva efter men bra att det finns

2011-03-30T21:38:00.002+02:00

SVT.se har idag ett inslag i Rapport om offren för den fram till idag största kärnkraftsolyckan i historien: Tjernobyl. Sjukhuset i Kiev, Ukraina, kallas tydligen Tjernobylsjukhuset. Enligt SVT.se:

"Före olyckan 1986 var sköldkörtelcancer ovanligt i Ukraina. I genomsnitt opererades 12 personer varje år, i början av 1990-talet ett 60-tal per år och i dag är siffran uppe i 600 fall om året."

TV-inslaget om sköldkörtelcancerpatienterna verkar stämma med experternas uttalanden om att det främst är barn och ungdomar som bör skyddas. Patienterna som sjukhuset har tagit emot har utvecklat sköldkörtelcancern inom fyra till tjugo år efter olyckan. Varför tidsspannet är så stort, vet man inte.

Vad är ett Tjernobylhalsband? Det är det tunna operationsärret man får på halsen efter en sköldkörteloperation.

Underdiagnosticerad hypotyreos dyrt för både samhället och individen

2011-03-25T18:56:00.007+01:00

På Dn.se finns det (från den 25 mars 2011) en artikel om låg ämnesomsättning (hypotyreos). Den utgör en del i en artikelserie om folksjukdomar. En hypotyreospatient, Lena Rubin, intervjuas också i en annan artikel från samma dag.

Den förstnämnda artikeln kopplar bl.a. ihop låg ämnesomsättning, stress och sänkt immunförsvar. Ove Törring, som är specialist, säger:

"När ämnesomsättningen sviktar ökar stressnivån. Och ju högre stressnivå, desto mer försvagas immunförsvaret. Det är möjligt att många som i dag kallas utbrända i själva verket har en lätt underfunktion av sköldkörteln."

Av artikeln framgår även att den övre referensintervallsgränsen för TSH har sänkts till 2,5 i USA.

Är alla som har mild hypotyreos i Sverige verkligen diagnosticerade? Får patienterna tillräcklig behandling? I artikeln nämns att 7,5% av den kvinnliga befolkningen är drabbad av mild hypotyreos (eller allvarligare). Jag antar då att det är med hänsyn tagen till nuvarande referensintervall i Sverige. Då är 7,5 % en hög siffra.

Men om man kommer fram till att referensgränsen skulle sänkas till 2,5, skulle andelen diagnosticerade stiga. Och skulle då ligga närmare sanningen, tror många av oss som är sköldkörtelpatienter och ser exempelvis släktingar med symtom - men utan diagnos och behandling.

Härom dagen publicerade Försäkringskassan information om vilka diagnoser som kostar samhället mest i utbetalningar av sjukersättning etc. Det handlar i stor utsträckning om diagnoser där koppling kan (men inte måste) finnas till hypotyreos. På tio-i-topplistan fanns exempelvis depression och ryggont, enligt SVD.se.

För samhället kanske det därför vore värt miljardbelopp att både screena för hypotyreos och "försöksbehandla" i större utsträckning. För den enskilda personen - absolut! Och för arbetsgivare, definitivt.

Pressmeddelande 2011-03-23 om diagnoser som kostar mest i socialförsäkringen

Länk till Adlibris, om du vill läsa recensioner om Sköldkörtelboken (som nämns i DN-artikeln i papperstidningen).

Vill gärna elda på hypotyreosdebatten

Ny artikel om hypotyreos

2011-03-22T22:46:00.017+01:00

Det just nu aktuella numret av veckotidningen Året Runt, nr 13/den 24 mars 2011, innehåller en artikel om hypotyreos, d.v.s. underfuntkion i sköldkörteln, sköldkörtelhormonbrist. Där kan man bl.a. läsa om hur jag fick egen diagnos och behandling.

Jag blev upprörd över hur lite jag själv kände till om hypotyreos, innan jag - nästan av en händelse - fick diagnos. Jag visste inte ens om att hypotyreos fanns.

När jag i nästa steg försökte sätta mig in i ämnet, fann jag inte tillräckligt mycket, pedagogisk och djup information på svenska. Och det tog lång tid innan jag hittade till den amerikanska och engelska litteraturen.

Därför började jag blogga här. Bloggen är fylld med fakta och tips som jag har läst litteratur och artiklar på svenska och engelska. Jag har försökt hålla mig till det jag själv hade velat läsa när jag fick diagnos. Eller läsa redan när man märker att något är fel, men man vet inte vad.

Bakgrunden till artikeln är att det ringde en mycket trevlig journalist till mig. Vi fikade tillsammans och jag fick berätta om hur det var för mig och att det efter något år ledde till att jag gav ut Sköldkörtelboken för att försöka hjälpa andra.

Journalisten var väldigt trevlig och hon skickade manusutkast till mig, som jag helt och hållet kunde acceptera.

Överläkare Jan Calissendorff intervjuades till faktadelen och det var även han som faktagranskade min bok.

Hoppas nu att du som läser detta hinner köpa tidningsnumret. Eller låna. Min förhoppning är att du ska ha glädje av artikeln. Det är därför jag är med. Tyvärr tror jag inte att den publiceras på nätet.

Tidigare inlägg

En puff för hypotyreos i Expressen

Om sköldkörteln i tidningen Tara, 2010/11

Om sköldkörteln i novembernumret av PS, 2010/9

Ska sköldkörtelpatienter äta jod om man är nära en kärnkraftsolycka?

2011-03-21T21:57:00.007+01:00

Ska sköldkörtelpatienter ta jodtabletter för att motverka cancerrisk i sköldkörteln om man är nära en kärnkraftsolycka? Eller är det bäst att låta bli?

Den frågan har Camilla Schalin-Jäntti, finländsk specialist i endokrinologi, besvarat på Yle.se. Enligt artikeln:

"...Därför ska också patienter med sköldkörtelproblem ta jodtabletter, även om risken finns att ett extra jodintag förorsakar funktionsstörningar. En hyper- eller hypotyreos är en lindrig komplikation i jämförelse med en cancer i sköldkörtel...."

Strålskyddsmyndigheten skriver att de som vistas inom 25 mils från Japanska kärnkraftsolyckan i Fukushima bör äta jodtabletter (rådet inkluderar bara svenskar av ansvarsskäl). Vi i Norden behöver inte tänka på det.

Skriv gärna en kommentar om svenska specialister har uttalat sig i jodfrågan vad gäller sköldkörtelpatienter.

Tidigare inlägg

Strålning och hypotyreos?

Radioaktiv strålning och hypotyreos?

2011-03-15T19:54:00.022+01:00

Hur rädda behöver vi som är i Norden vara för radioaktivitet från kärnkraftsverken i Japan? Det svenska experter har sagt är: inte alls. Den som vill veta mer om det kan läsa frågor och svar på Krisinformation.se.

Om man ändå skulle vara så nära en kärnkraftsolycka att man skulle utsättas för en farlig halt av radioaktivitet är det riskerna för sköldkörteln en av de saker man behöver tänka på. Den som är i närheten av kärnkraftsolyckan kan minska den risken genom att äta jodtabletter.

När ska man då äta jodtabletter för att motverka den radioaktiva effekten? Bland samma frågor och svar på Krisinformation.se framgår det att det då är viktigt att äta jodtabletterna precis innan det tillfälle man utsätts för strålningen. Man ska vänta på att myndigheternas besked innan man tar dem.

Att jodtabletter vid andra tillfällen kan göra större skada än nytta nämner även SVT idag i en faktaruta till en artikel på webben. Det kan även vara värt att tänka på att jodtabletter kan behövas för att rädda liv vid en starkt, akut, anfall av hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln). Då (och vid ett akut strålningsläge) är det illa om lagren av jodtabletter är slut.

Vad gäller hypotyreos, berättade den finska sköldkörtelintresserade allmänläkaren Ulla Slama, under en föreläsning för Sköldkörtelföreningen i maj 2008, att läkare har noterat att personer som var i närheten av Tjernobyl 1986 hade en ökad risk för att få hypotyreos (liksom sköldkörtelcancer) jämfört med andra liknande folkgrupper. Tyvärr saknar jag en länk till information om det (bidra gärna i kommentar).

Så om man blir utsatt för radioaktivitet är det bra att nämna den saken vid läkarbesök.

Frågor och svar om katastrofen i Japan på Krisinformation.se

Socialstyrelsens blogg med länktips

Artikel om jodtabletter (SVT 2011-03-15)

Radioaktivitetet ökar risken för sköldkörtelcancer (Sr.se)

Radioaktiv strålning som orsak till cancer (1177.se)

Riktlinjer från ATA, Enocrine Society m.fl. (på engelska)

Fotnot: jag (Eva) skriver i syfte att öka kunskapsnivån i samhället. Men jag är amatör. Mitt råd till dig som läsare är att kontrollera de professionella källorna löpande.

Specialisterna har svarat Sköldkörtelföreningen

2011-03-11T22:45:00.003+01:00

När jag kontrollerade att länkarna i föregående blogginlägg fungerade, upptäckte jag att specialisterna hade skrivit ett inlägg som bemötte Sköldkörtelföreningens inlägg.

Läs läkarnas senaste inlägg här.

(För tidigare länkar, se föregående blogginlägg).

Sköldkörtelföreningen har gjort inlägg i Läkartidningen

2011-03-11T21:46:00.006+01:00

Sköldkörtelföreningen har gjort ett inlägg i Läkartidningen, apropå den nyligen publicerade artikeln som kritiserade Scandlab.

Föreningens inlägg går ut på att diskussionen handlar för lite om bristerna i hypotyreosvården. Och för mycket om att hindra alternativa tester etc. som man kan bestämma själv om man vill betala för.

Länk till Sköldkörtelföreningens inlägg.

Länkar till tidigare inlägg i denna blogg (i omvänd kronologisk ordning):

Artikel om Scandlab i Läkartidningen

Läkares inlägg om valmöjligheter

Valfrihet, kunskap och strävan efter optimal behandling centralt för att lösa vårdbekymmer

Fem specialister varnar patienter för att bli lurade

Sköldkörtelföreningen ordnar två evenemang i Stockholm inom kort

2011-03-08T22:24:00.004+01:00

Har du eller en anhörig problem med sköldkörteln, t.ex. hypotyreos, hypertyreos, sköldkörtelcancer eller struma (förstorad sköldkörtel)? Då kan det vara bra att veta att Sköldkörtelföreningen finns. Den är till för att stödja patienter och anhöriga.

För de som är medlemmar finns det chans att gå på årsmöte den 21:a mars.

Alla som vill, har möjlighet att delta i en föreläsning med docent Stefan Sjöberg den 31:a mars 2011 (det är kostnadsfritt för medlemmar och kostar 100 kr för de som inte är medlemmar i föreningen). Båda evenemangen är i Stockholm.

Läs mer om medlemskap och deltagande på Sköldkörtelföreningens hemsida.

Artikel om Scandlab i Läkartidningen

2011-03-03T19:59:00.003+01:00

Kritiken mot självtesterna som framförs av specialisterna är nu publicerad med en längre, och mer specifik, artikel i Läkartidningen.

Tack till Hypo2.info som uppmärksammade mig på det.

Länkar till mina tidigare inlägg (i omvänd kronologisk ordning):

Läkares inlägg om valmöjligheter

Valfrihet, kunskap och strävan efter optimal behandling centralt för att lösa vårdbekymmer

Fem specialister varnar patienter för att bli lurade

Operation skulle gärna användas mer vid giftstruma?

2011-03-02T21:52:00.005+01:00

Vilken behandlingsmetod är bäst vid giftstruma? Nyligen har det publicerats en ny studie som kanske kan rucka på de nuvarande rekommendationerna.

Forskarna, som skrivit om operation av gifstruma i EndocrineToday, anser att operation är en underutnyttjad metod. Och att operation vid giftstruma är en effektiv och säker behandlingsmetod.

Jag vet av erfarenhet att det finns äldre patienter, opererade för länge sedan, som också tänker samma sak - när de ser sina unga medpatienter genomgå andra behandlingar och lida av bekymmer som tillhör de andra två behandlingsmetoderna.

Därmed inte sagt att jag har en egen uppfattning i frågan. Det behöver bedömas av läkare.

Mer information om behandling av giftstruma, på 1177.se.

Not. giftstruma benämns ibland Graves, Basedows, autoimmun hypertyreos, tyreotoxikos eller överproduktion av sköldkörtelhormon.

Skulle unga männen med högt undre tryck behövt Levaxin?

2011-02-27T14:01:00.004+01:00

Apropå artikeln i Dagens Medicin om de ökade riskerna med förhöjt undre blodtryck (över 90) så är det inte utan att jag tänker: om man är i 20-årsåldern, varför har man då förhöjt undre tryck? Ni som känner mig vet vad jag säger nu: man borde åtminstone utesluta utvecklad hypotyreos.

Detsamma gäller för övrigt dem med för lågt blodtryck. Risken med lågt blodtryck var enligt Unt.se främst olyckor. Kanske på grund av koncentrationsproblem eller yrsel? Vilken sjukdom känner vi igen det och lågt blodtryck ifrån (bland andra)? Jo, mild (subklinisk) hypotyreos.

En del av bekymren hade kanske kunnat undvikas med en vanlig dos Levaxin? Det framgår inte i studien, så långt jag har förstått, om de studerade männen som dog hade sköldkörtelproblem. Så vi kommer tyvärr inte att veta.

Studien har gjorts i Sverige. Länk till originalartikeln i British Medical Journal.

Ambulansförare behöver elektroniska journaler

2011-02-22T21:01:00.004+01:00

Om man tror att man själv eller en anhörig kan komma att behöva ambulanshjälp där sjukdomshistoriken kan komma att ha betydelse för den akuta behandlingen, så behöver man ha en papperskopia av journaler och provsvar innanför dörren. Fortfarande. År 2011. I Sverige.

Ambulanspersonalens skyddsombud har reagerat på bristen på journalinformation, enligt en artikel publicerad av It i vården idag. De föreslår att ambulanspersonalen ska ges rättighet till elektroniska journaler.

Hög tid att göra något åt den saken, tycker jag. För patienternas bästa.

Ny webbplats om psykisk ohälsa och äldreomsorg

2011-02-21T19:08:00.004+01:00

Lite utanför ämnet, vill jag ändå visa på en ny möjlighet som kommer i maj. Det är Socialstyrelsen som startar en ny webbplats med information inom ämnesområdena psykisk ohälsa respektive äldrevård och -omsorg. Det kan man läsa på Socialstyrelsens utvecklingsblogg idag.

Jag ville berätta det här, eftersom jag tycker att alla sådana initiativ är positiva. Det råder idag brist på (tillförlitlig) information om vård på internet och det behövs mycket mer. Både för vårdpersonal och patienter. Och det är bra om den information som bör vara öppen, också är det. Helst över internet och inte bara i pappersform.

Ronaldos hypotyreos upprör även i USA

2011-02-16T23:24:00.003+01:00

Idag har Mary Shomon, som är kanske världens mest framstående taleskvinna för sköldkörtelpatienter, också skrivit att hon upprörts över fotbollsspelaren Ronaldos uttalande om att han måste sluta, så att han kan få hypotyreosbehandling.

Mary har hittat på frågor som tips till Ronaldo om han ändå behandlar, men inte gör det i tillräcklig utsträckning. Hon undrar också - liksom jag - om det är sant att receptbelagd hypotyreosbehandling med sköldkörtelhormon betraktas som dopning.

Läs Mary Shomons inlägg här.

(Om engelskan är svårläst finns det möjlighet till översättning av texten, exempelvis med hjälp av Google Translate).

Elitidrott och hypotyreos

2011-02-15T18:06:00.008+01:00

Hypotyreos är enligt officiell statistik vanligast hos kvinnor. Men det kan drabba män också. Även kända män, som t.ex. fotbollsstjärnan Ronaldo.

Om alla talar sanning, så innehåller artikeln bakom länken nedan ett mycket nedslående faktum: att behandling med sköldkörtelhormon skulle anses som dopning trots att man behöver medicinera. Kan det verkligen vara sant?

I så fall är världen en - och kanske många - stjärnidrottare fattigare. Kanske i onödan.

Länk till artikeln hos Eurosport.com.

Expressens artikel.

Aftonbladets artikel.

Hypotyreos eller hörselproblem orsak till demens?

2011-02-14T23:46:00.005+01:00

Orsak och verkan? Undrar jag igen.

Läser i flera tidningar om en amerikansk studie som följt 600 personer i arton år. De kom fram till att personer som hade initiala hörselproblem var överrepresenterade bland dem som utvecklade minnesproblem. Rubriken blev "Hörselproblem kan leda till demens".

Men då vill jag bidra med en kontrollfråga: hade sköldkörtelprover följts upp under tiden?

Förklaringen kan vara enkel: hypotyreos.

Här är länken till SvD:s artikel: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/horselskador-misstanks-ge-demens_5942297.svd
Och i GP: http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.551677-horselskador-misstanks-ge-demens

Självhjälpskurs i Stockholm startar den 10 mars

2011-02-11T22:50:00.004+01:00

Sköldkörtelföreningen leder självhjälpsgrupper. Den 10 mars 2011 startar det en ny kursomgång i Stockholm. Läs mer på Sköldkörtelföreningens hemsida.

Tack till Hypotyreos.se för tipset.

Bra att hypotyreos uppmärksammas

2011-02-10T11:14:00.003+01:00

Expressen har en artikel om hypotyreos, sköldkörtelhormonbrist, idag.

Jag tycker att det är mycket bra att sjukdomen ges uppmärksamhet.

Läs mer här: artikeln i Expressen

Kvällspressen skriver om ämnesomsättning idag

2011-02-09T20:08:00.003+01:00

Aftonbladet Kropp & Hälsa har en artikel idag om att det är viktigt att inte hoppa över måltider eftersom man då riskerar att "ämnesomsättningen går ner". Expressen har några tips om hur man ska "bränna fett".

Jag tycker att det är bra att tidningarna uppmuntrar till goda vanor. Men det är även viktigt att säga att de som har problem med ämnesomsättningen behöver gå och få sina sköldkörtelvärden kontrollerade på en vårdcentral.

Värt att screena för hypotyreos

2011-02-03T21:16:00.008+01:00

Det kan vara väl värda pengar både för samhället och den enskilda om man skulle starta med screening för hypotyreos hos kvinnor som fyllt 50 år och hos män som är över 65 år. Det har ett brittiskt forskningsteam kommit fram till och fått forskningsrapporten publicerad i Journal of Medical Screening, enligt Medical News Today. Forskarna föreslår att man går vidare med en pilotverksamhet i Storbritannien.

Professor Sir Nicholas Wald, Director of the Wolfson Institute (m.fl.) säger:

"It is rare to be able to find chronic diseases in adults that can be identified by screening, but this research shows that screening adults for hypothyroidism would be worthwhile. The UK National Screening Committee can now consider pilot screening programmes."

En amerikansk forskare, Dr James Haddow of the Savjani Institute for Health Research in Maine, USA, kommenterar forskningsresultatet med att man dessutom härmed finner belägg för att behandla mild (subklinisk) hypotyreos.

Nyheten citeras i sin tur i det senaste nyhetsbrevet (Thyroid Weekly) från American Thyroid Association.

Rödbetor och spenat viktiga för cellnivån

2011-02-02T22:16:00.000+01:00

Idag har det publicerats en forskningsnyhet som går ut på att ett ämne (nitrat), som bland annat finns i spenat, gröna salladsblad och rödbetor, är bra för mitokondriernas arbete. De är i sin tur viktiga för ämnesomsättningen på cellnivå, vilket bland annat avspeglar sig i hur väl musklerna fungerar.

"– Mitokondrierna har en helt central roll i cellernas ämnesomsättning. Det är sannolikt att en förbättrad mitokondriefunktion har många goda effekter i kroppen och förklarar en del av grönsakers nyttighet, säger professor Eddie Weitzberg som tillsammans med professor Jon Lundberg leder forskningen.", enligt KI.

Så, nu fick vi ett skäl till att äta rödbetor, spenat och sallad!

Läs mer här:

KI: Nitrat förbättrar mitokondriefunktion
SVT: Karl-Alfred hade rätt om sin spenat

Läkares inlägg om valmöjligheter i vården

2011-02-01T19:56:00.002+01:00

Hypo2.info gjorde mig uppmärksam på att fem andra läkare nu har skrivit en replik till DN Debattartikeln om Scandlab-testerna. Det är Karin Munsterhjelm, Gunilla Saupe, Majs-Marie Nordell, Birgitta Brunes och Karin Edberg Andersson som står bakom inlägget "Svenska läkare motverkar patienters valfrihet" (Newsmill).

DN Debatt-artikeln

Repliken från Scandlab

Replik på repliken från specialisterna

Repliken Svenska läkare motverkar patientersvalfrihet

Utbrändhet och hypotyreos

2011-01-28T07:35:00.004+01:00

Finns det en koppling mellan hypotyreos och utbrändhet? Beror utbrändhet på hypotyreos (och andra hormonproblem)? Frågan diskuteras i en debattartikel i Helsingborgs Dagblad (HD), som undertecknad av Tore Sherstén, professor.

Slutsatsen är att det åtminstone är aktuellt i vissa fall, men att ytterligare forskning behövs för att klarlägga sambanden. Även en virusgrupp, MLV, verkar ibland kunna vara en möjlig förklaring till utbrändhet. enligt artikeln.

Vi patienter vet åtminstone att sköldkörtelproblem kan göra en person helt utmattad, med svårigheter att klara av sitt dagliga liv. Särskilt om man inte är tillräckligt behandlad.

Vad orsakar utbrändhet, Helsingborgs Dagblad

Sömnsvårigheter och sköldkörteln

2011-01-26T21:04:00.002+01:00

Sköldkörtelbekymmer kan leda till sömnproblem, påtalar Expressen i en artikel om sömnsvårigheter idag.

Det är bara att hålla med. Baserat på mina dagliga kontakter med sköldkörtelpatienter, kan jag säga att det finns många som har sömnsvårigheter. Därmed inte sagt att man måste vara sköldkörtelpatient för att ha svårt att sova.

Läs mer här.

Lätt att hamna mellan stolarna

2011-01-25T20:20:00.003+01:00

Norrköpingstidningen Folkbladet har idag en artikel om en hypotyreospatient som hamnade mellan stolarna inom vården. Patienten var tidigare diagnosticerad för hypotyreos men klarade sig utan sköldkörtelhormon under en period. När hon blev sämre och behövde börja medicinera igen, skickade gyn en remiss till specialist (istället för att skriva ut sköldkörtelhormon själv eller hänvisa till vårdcentralen, min kommentar). Endokrin-kliniken avvisade remissen utan att någon tog ansvar för hur det gick sedan. Dessutom blev patienten illa behandlad när hon krävde snabb hjälp.

Vad kan man lära sig av detta? Jo, att informationen om att hypotyreospatienter i första hand ska behandlas av vårdcentral (eller gyn i detta fall?) behöver spridas bättre till både gyn och patienten. Givet de politiska och andra ekonomiska prioriteringar som finns.

Och att någon inom vården behöver ha helhetsansvaret för patientens medicinska översikt. Hur är det t.ex. med allmänvårdens ansvar för patientens gynkontakter? Just i detta fall hade det inte hjälpt, men jag misstänker att detta sällan fungerar väl. Det är nog inte ens tänkt så.

Kanske är det dags att ändra ansvarstagandet för helhetsbilen avseende patienten, i alla fall för de patienter som skulle vilja det? Tekniska möjligheter att nå journalerna som nu utvecklas, bidrar till att skapa effektiva förutsättningar för detta.

Läs mer här.

Gravida gör klokast i att inte banta

2011-01-19T21:15:00.007+01:00

Under veckan som gick publicerade Sydsvenskan en artikel, som handlar om att bantning under graviditeten kan vara skadligt för barnet i magen. Ämnesomsättningen i fostrets hjärna kan påverkas och exempelvis leda till problem som ADHD.

Det är Charlotte Erlandson-Albertsson, kostexpert och professor vid Lunds universitet, som säger att detta är viktigt för gravida att tänka på.

Läs mer här.

Nu har endokronologerna svarat

2011-01-17T22:33:00.003+01:00

Nu har endokrinologerna svarat på Scandlabs avfärdande, genom att säga att "Scandlab vilseleder de sjuka". Här är länken: http://www.dn.se/debatt/replik-scandlab-vilseleder-dem-som-soker-hjalp

Valfrihet, kunskap och strävan efter optimal behandling centralt för att lösa vårdbekymmer

2011-01-14T20:50:00.004+01:00

Valfrihet för patienten och en gemensam strävan att uppnå optimal behandling, anser jag vara allra viktigaste förändringarna som behövs i hypotyreosvården. Men för att patienten ska kunna göra kloka val, som man inte senare ska ångra, behöver kunskapsnivån öka. Lösningen på detta består av ökad dialog med läkaren respektive förbättrad information via internet.

Mitt förslag är därför först och främst att vården i ökad omfattning bör sprida information via internet tydligare och mer detaljerat, än vad som görs idag.

Risker med olika behandlingsalternativ bör beskrivas bättre och inte enbart som möjliga biverkningar, uppräknade i bipacksedlar. Olika möjligheter som finns, bör belysas. Kostnadsalternativ. Vilka risker och möjligheter som finns förknippade med olika åldrar och andra medicinska förutsättningar.

Internetkanalerna kan vara de beprövade: 1177.se, Vårdguiden, med flera. Helst skulle även viss.nu och andra skolmedicinska instruktioner göras något mer läsbara även för de som inte är vårdutbildade, så att de som har möjlighet att sätta sig in på den fördjupningsnivån kan få samma referensram som vården. Gärna med länkar från patientinformationen. Dagens patientinriktade texter är urvattnade, rent faktamässigt. Detta görs av försiktighetsskäl, det förstår jag. Men det leder patienten in på onödigt farliga alternativ, som inte bemöts alls av vården. Det bara förkastas. Och därmed bryts kontakten mellan läkare och patient.

Vården skulle gärna även beskriva läkemedel som idag inte finns i Fass, men som en del svenska patienter ändå äter. Vilka risker och kostnader som finns. Man kan även publicera olikheterna mellan labben. Beskriva oenigheterna. Vilken part som anser vad. Driva öppna diskussionforum på nätet. För att nämna några exempel på vad som kan bidra till ökad kunskap, utan att ta tid från läkarens möte med patienten. Tiden som behövs för att skapa informationen kan tas från en del av det "censurarbete" som pågår idag, för att göra informationen (i mina ögon alltför) tillrättalagd.

Fortsatt, bör patienter - i samråd med skolmedicinen och andra - ges möjlighet välja att:

1) lyssna på och följa skolmedicinska ordinationer

2) i dialog kunna få påverka ordinationen inom ramar som vården sätter

3) även få fatta egna beslut om behandlingen, men i journalen göras medveten om riskerna som läkaren därmed friskriver sig ifrån (journalerna går snart att läsa på nätet, för den det berör). Eventuella kostnader som det allmänna inte står för, skulle patienten själv stå för.

4) välja integrativa eller alternativa vägar, men bli varse om eventuella risker som skolmedicinen ser

5) kunna lägga till finansiering för det som det allmänna inte står för även gällande provtagningskostnader, samt få veta hur pass certifierat (ackrediterat) ett labb är enligt skolmedicinen.

Patienternas bästa för ögonen, verkar alla debatterande parter (se bakgrund nedan) ha. Men man har olika

bild av detta innebär. Därför uppstår en del onödiga problem, där ökad öppenhet om målsättningar är en del av lösningen.

Skolmedicinens mål är, som jag uppfattar saken rätt, att minimera risker för sjukdom och dess konsekvenser hos patienter. Medan andra parter snarare verkar vilja ge patienter optimal behandling i sökandet efter full hälsa, men där priset i vissa fall är ökad riskexponering - i förhållande till det som är vetenskapligt påvisat hittills.

Det finns en överhängande risk att sköldkörtelpatienter inte endast förlorar tron på skolmedicinen, utan även känner sig förtryckta och illa behandlade av den. Pengarna är inte det värsta problemet. Priset för misstro, bristande dialog och stelbenthet i vården och därpå dålig följsamhet från patienten sida leder till hälsobekymmer, som uppstår därför att riskerna med olika alternativ inte blir tillräckligt väl uppfattade av patienten.

Ett exempel:

Senast idag hade jag kontakt med en ung, inom skolmedicinen, nydiagnosticerad hypotyreospatient som inte ville börja äta Levaxin därför att hon har hört av andra personer att det inte skulle vara bra att äta. Kanske bättre att låta bli behandling helt? undrade hon. Trots att hon skulle vilja bli gravid. Provocerande för läkare, annan vårdpersonal och pålästa patienter - eller hur?

Lösningen behöver därför bestå av ökad kunskap hos patienter genom bättre dialog, vilket leder till ökat förtroende mellan patienter och läkare, kompletterat med detaljerad, kvalitetssäkrad och nyanserad information via internet. Målet bör vara så optimal behandling som möjligt i förhållande till patienten som helhet, till den kostnad som det allmänna - i kombination med patienten själv - har råd med.

Bakgrund:

Först skrev fem specialister en kritisk DN Debattartikel. Sedan gjorde läkaren Annika Dahlqvist ett inlägg på sin blogg. Även minst sex andra skrev blogginlägg om debattartikeln. Därefter skrev läkaren Andreas Eenfeldt (Kostdoktorn.se) ett blogginlägg där han kritiserade bl.a. Karin Munsterhjelm, som är läkare i Finland och ibland behandlar svenska patienter. Även läkaren Mats Reimer skrev då ett blogginlägg. I förrgår blev en replik från Scandlabs VD Per Magnuson publicerad i DN:s nätupplaga. Och nu såg jag att Karin Munsterhjelm har replikerat på Andreas Eenfeldts kritik.

Scandlab har fått repliken publicerad

2011-01-13T09:09:00.002+01:00

Nu har DN publicerat Scandlabs replik. Läs mer här.

Scandlab har replikerat

2011-01-11T21:37:00.000+01:00

Nu har jag läst på minst två ställen att Scandlab har publicerat en replik till DN:s debattartikel, men jag kan inte hitta texten på Scandlabs hemsida (där den skulle vara). Vi får se vad som händer i morgon.

Kolla sköldkörtelvärden vid hudproblem

2011-01-11T00:03:00.001+01:00

Idag skriver Expressen om att det är vanligt med hudproblem vintertid. Läsaren får ta del av bra, praktiska tips.

Jag vill påminna alla som känner igen sig i Expressens artikel om att gå och få sina sköldkörtelvärden kontrollerade. Särskilt, men inte bara, om man vill bli gravid eller om man är kvinna över 45 år.

Länk till artikeln: http://www.expressen.se/1.2284626

1,6 miljonerklubben har beskrivning om sköldkörtelproblem

2011-01-09T00:12:00.000+01:00

En för mig ny beskrivning av problem som hormonrubbningar, inklusive sköldkörtelproblem, kan ställa till med har publicerats på 1,6 miljonerklubbens hemsida. Docent Ove Törring uttalar sig. Både bl.a. hypotyreos och giftstruma beskrivs.

Läs mer här.

En del mår bättre av att ta Levaxinet på kvällen

2011-01-07T22:38:00.001+01:00

Bland patienter diskuteras det av och till om det kan vara bättre att ta Levaxinet på kvällen. En del sover bättre då, exempelvis. Medan andra sover sämre. Kanske har det med om man ligger i över- eller underkant i dosering, har jag tänkt.

Nu har det publicerats en studie, som har utrett frågan under åren 2007-2008. De kommer fram till att det hos en del patienter verkar vara en fördel att ta Levaxinet (eller Euthyrox eller annan sort som bara innehåller T4) innan man går och lägger sig. Läs mer här (på engelska). I texten står det inget om dosmängden, men jag antar att man har tagit hänsyn till den.

Forskarna bekräftar slutsatsen att oavsett tid på dagen, så är det viktigt att ta dosen med tom mage.

40% skillnad i TSH kan anses vara en tillförlitlig förändring

2011-01-06T23:44:00.003+01:00

I en vetenskaplig "artikel" (preprint), i European Journal of Endocronology och som publicerades för några dagar sedan, har forskare dragit slutsatser om hur stor förändring i provsvaren som ska anses vara tillförlitliga förändringar av värdet (signifikans, med 90% sannolikhet) vid obehandlad mild (subklinisk) hypotyreos.

Svaret är enligt forskarna 40% för TSH och 15% för fritt T4 respektive fritt T3. För antikroppar är samma fråga inte intressant, det räcker med att man har haft utslag en gång (min något förenklade formulering).

Om jag förstår slutsatsen rätt, så kan man alltså känna tillförlitlighet i att TSH verkligen har stigit på ett för beslut om behandling väsentligt sätt om det vid den första mätningen är, säg, 3,0 och vid den andra mätningen är 4,2. (40% högre).

Om antikropparna samtidigt är förhöjda eller patienten lider av hypotyreossymtom kan behandling övervägas, enligt rapporten.

Men om bara TSH är förhöjt och ligger under värdet 10, inga hypotyreossymtom finns och antikropparna ligger normalt, så är det bättre att avvakta med behandling enligt artikeln. Däremot bör uppföljning (monitoring) ske enligt ett mönster som också rekommenderas i artikeln.