Anhörig?

Det är inte lätt att vara anhörig till en person med bristande ämnesomsättning - framför allt inte om man lever under samma tak. Det är jobbigt att se någon närstående bli blekare, tröttare och mer yr för varje månad. Dessutom kanske minnesproblem och koncentrationssvårigheter utvecklar sig. Och nedstämdhet.

Det du kan göra som anhörig är att:

• koka varmt te och hämta en filt


• ta initiativet till promenader (ökar ämnesomsättningen)


• laga ordentlig mat (d:o)


• lyssna


• tjata om att gå till doktorn och följa med dit


• se till att det finns vitaminer och mineraler hemma, samt salt med jod i


• ha tålamod.

Om underfunktionen beror på en autoimmun inflammation - vilket är det vanligaste - är den dåliga nyheten att den sjukdomen är obotlig. Den goda nyheten är att många symtom - men kanske inte precis alla - försvinner när man har fått behandling ett tag. Det största problemet är att det tar tid, kanske upp till några år.

.

Först tar det tid att komma iväg till doktorn, sen kanske det dröjer länge innan behandlingen startar (många läkare tvekar med att dra igång en livslång behandling i hopp om att underfunktionen beror på något tillfälligt) och till sist dröjer det oftast lång tid innan symtomen ger med sig.

.

Det kan vara bra att kolla att din anhöriga äter sin medicin varje dag, vid ungefär samma tid(-er) - eftersom minnesproblem är vanliga bland oss patienter.

.

För oss som är sjuka är det mycket fint att ni anhöriga finns - det tycker vi även när vi inte är så bra på att visa det. Stel mimik och känslig hud kan bidra till att vi verkar lite kyliga, fast vi inte menar det. Vår oro för sjukdomen och behandlingen är naturliga, och släpper med tiden när medicindosen börjar bli välinställd och vi blir vanare vid att tampas med förutsättningarna.

.

Vi patienter känner oss ofta missförstådda därför att vi försöker hålla masken och leva upp till den tidigare hälsan och självbilden, samtidigt som vi har det jobbigt med alla symtom. Därför kanske humöret sviktar lite ibland. När humöret blir lite bättre igen kan hjälpa till genom att tipsa om att det finns bra patientsajter att hitta likasinnade på. Länkar till några sådana finns i högermenyn här.

.

Och till sist vill jag säga: ge inte upp - det kommer att bli bättre! Blir det inte det, behöver du tjata om doktorn. Medicinen kanske behöver ändras eller även någon annan sjukdom botas.