Glad, frisk och pigg?

Bara under den senaste veckan har jag haft kontakt med flera autoimmuna sköldkörtelpatienter med underfunktion (Hashimoto) som efter lång tid av behandling ligger på ett TSH mellan 2,5-3,5 och fortfarande mår dåligt på grund av sköldkörtelsymtom. Deras läkare tycker att de ligger bra i dos, eftersom de ligger inom det äldre referensintervallet (som gällde för odiagnosticerade, fram till september 2009).

Patienterna funderar på om T3 eller torkat sköldkörtelhormonextrakt skulle vara lösningen för dem.

Vårdens svar på den frågan är numera att först se till att TSH ligger i den nedre halvan av referensintervallet, enligt viss.nu, Endokrina organ, Hypotyreos. Och referensintervallets övre gräns för subklinisk (mild) hypotyreos har nyligen ändrats till 2,5 (se fass.se). Det betyder att TSH ska ligga på max 1,5 (eftersom den undre gränsen brukar ligga på knappt 0,5).

Jag vill samtidigt nämna att det finns patienter som mär ännu bättre när TSH ligger ytterligare lägre, säg vid referensintevallets undre gräns. Och slutligen att det finns de som behöver sätta in  även T3 (Liothyronin) eller torkat sköldkörtelhormon (med T4 och T3), men eftersom T3-intag innebär ett ojämn belastning på hjärtat över dygnet (se thyorid.org), så är det enligt min uppfattning klokare - åtminstone för äldre patienter - att först prova att öka T4-dosen (Levaxinet) och hoppas att man tillhör dem som blir bra på endast Levaxin.