2010-12-05

Gör en vän glad - ge Sköldkörtelboken i julklapp

Känner du någon som inte orkar julpyssla, helst vill vara hemma, är nedstämd och lite långsam? Eller känner du dig sådan själv?

Då kan Sköldkörtelboken vara en bra julklapp. Här är en lista på inköpsställen.

Det finns även möjlighet att köpa signerade exemplar från mig för 99 kr (per bok) + porto 24 kr (för en eller två böcker). Mejla i så fall namn, antal böcker och leveransadress till  eva.sartorius@live.se så får du ett svarsmejl med bankgironummer. Och bokleveransen med posten.

Skriv gärna om signeringen ska vara till någon annan så att det blir rätt namn i boken.

16 kommentarer:

  1. Hej,

    Jag har ätit Levaxin mot min hypotyreos i åtta år. Värdena har varit väldigt instabila och jag tycker att detta förstör mitt liv och min karriär. Ska köpa den här boken så att både jag och min familj kan läsa den. Något som stör mig är den föråldrade tekniken som finns idag för att kontrollera ens sköldkörtelvärden. Precis på samma sätt som diabetiker kan, borde vi "sköldpaddor" kunna få ta egna prover för att kontrollera hur värdena ligger. Har du hört något om ifall det finns någon forskning som kan leda till att självtester introduceras i framtiden? Det är himla tidskrävande att behöva gå till läkaren för att ta blodprov varje gång man oroar sig för sina sköldkörtelvärden...

    SvaraRadera
  2. Hej,

    Tack för kommentaren.

    Jag håller med om att tekniken borde kunna förbättras på sikt. Just igår blev jag varse i ny möjlighet: Vetenskapens Värld (SVT) hade nu senast med ett inslag som handlade om nya medicinska möjligheter tack vare nanoteknik.

    De nämnde bättre möjligheter till självtester i hemmet, som en av nya möjligheter på fem-tio års sikt. Visserligen nämndes inga tester specifikt, så jag vet inte om det gällde just sköldkörtelproverna, men det var ändå intressant tycker jag.

    Med hopp om att det ska bli bättre framöver för oss alla. Hoppas också att du upptäcker bra tips i Sköldkörtelboken, så att det blir så bra som möjligt för dig.

    Varma hälsningar, Eva (bloggansvarig)

    SvaraRadera
  3. P.S.

    Ett av tipsen från boken, så länge:

    Det verkar vara ganska vanligt att allmänläkarna inte känner till att man helst ska ligga i den under halvan av TSH:s referensintervall när man behandlar med Levaxin (eller Euthyrox), för den autoimmuna formen av hypotyreos.

    D.S.

    SvaraRadera
  4. Tack för tips och en spännande sida! Funderar själv på om jag har diagnosen, är för jämnan så trött så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Alla symtom stämmer inkl mjölksyran i benen. Hypertyreos finns i släkten (både på mammas och pappas sida!). Har tagit alla prover man kan ta men inget fel, perfekta värden. Kanske inte kan diagnistiseras med blodprov?? Kram

    SvaraRadera
  5. Hej,

    Tack för kommentaren. Här är mina tips i korthet, som jag (som amatör) förstår området:

    Eftersom autoimmuna, vanligaste, varianterna av sköldkörtelproblem är ärftligt betingade är det viktigt att du fortsätter kontrollera dina värden, säg årligen. Det spelar ingen roll om det är hyper- eller hypotyreos som går i släkten (släkterna!), det kan dyka upp som det ena eller andra (och dessutom i värsta fall variera hos en och samma person över tiden). Det är det autoimmuna som är gemensamt.

    (Om du är kvinna i fertil ålder - och har symtom och ärftlighet - är det extra viktigt att kontrollera inför ev. graviditetsförsök, under graviditet, efter graviditet. Och i samband med klimakteriet).

    Om du har diabetes typ 1, eller någon annan autoimmun sjukdom, är det extra viktigt med kontroller. Likaså om blodtrycket förändras eller om (det dåliga) kolesterolet blir förhöjt.

    Be om kopior av alla provsvar, samla i en mapp och gör en översiktssida med datum på ena ledden och prover på den andra, samt värdena i cellerna.

    När värdet S-TSH börjar röra på sig är det dags att kontrollera antikroppar (om vi bortser från graviditet för då behöver antikropparna kontrolleras ändå, se särskilt inlägg om det i så fall).

    En del läkare överväger behandling om S-TSH är över 2,5 och man samtidigt har förhöjda antikroppar och mycket symtom. Annars när S-TSH är över 3,5 (på vissa labb är gränsen dock fortfarande 4,7). Eller när S-TSH hamnar under referens och man har antikroppar och symtom.

    Tänk på att inte dricka kaffe innan provet och att ta provet på förmiddagen (eller i andra hand direkt på morgonen). Inte heller ta provet samtidigt som en infektion pågår i kroppen.

    Ge dig inte. Du får se det här på lång sikt.

    Nackdelen med att börja behandla för tidigt i förhållande till blodproverna kan vara att man sedan kan tvivla på att daglig behandling verkligen är nödvändig. Och det är känslomässigt (och till viss del kroppsligt) vanskligt att börja-sluta-och börja med sköldkörtelmedicineringen igen.

    Lycka till.

    Hälsar Eva (bloggansvarig)

    SvaraRadera
  6. Varför får man inte dricka kaffe innan blodprovet? Jag dricker alltid kaffe på morgonen och har gjort det inför varje gång jag lämnat blod.

    SvaraRadera
  7. Hej,

    Tack för frågan.

    Man får dricka kaffe innan provet. Men på marginalen påverkar kaffe precis innan provet resultat på TSH-värdet.

    Vilket säkert inte gör något om man redan är diagnosticerad och alltid gör likadant.

    Men om man t.ex. har problem med att få diagnos, kan det vara värt att ta till den extra åtgärden.

    Hälsar Eva (bloggansvarig)

    SvaraRadera
  8. Hej Eva,

    Vilken bra bok du skrivit! Denna borde varje allmänläkare läsa, är så trött på läkare som inte verkar ta denna sjukdom på allvar... Det är ju inte direkt vitaminer man äter.

    Jag är lite fundersam över mina provsvar, undrar ifall jag verkligen har den autoimmuna varianten av sjukdomen, dvs om min kropp bildat antikroppar som angripit sköldkörteln. I våras visade mina provsvar:

    S-Trak <0,9 (referensintervall <1,0)
    S-TgAk 16 (referensintervall <4.1)
    S-TPOAk 5,9 (referensintervall <5.6)

    Mina läkare har sagt olika saker nämligen...

    SvaraRadera
  9. Jag glömde (kommentaren ovan) tillägga att jag ätit Levaxin i åtta år.

    SvaraRadera
  10. Hej!

    Tack för komplimangen avseende boken!

    Din fråga är lite svår och det kanske är därför läkarna svarar olika. Forskningen tycks i mina ögon inte ha kommit tillräckligt längt vad gäller antikropparnas utveckling över tiden hos en och samma person, när man behandlar.

    Jag är inte läkare och kan därför inte svara dig personligen. Men jag blir nyfiken och vill därför tipsa om de här frågorna:

    Gjordes det någon mätning av antikropparna innan du började behandla (eller i början av behandlingen)? Och vilka värden var det i så fall?

    Och om ovanstående svar är negativt: har du någon annan gång haft större utslag på antikroppsproverna (än ovanstående)?

    Vilken diagnos fick du innan Levaxinet? Har du opererats i sköldkörteln?

    Hälsar Eva (bloggansvarig)

    P.S. Mitt bästa tips är att gå med i mejllistan som hör till Thyroid.se eller gå med på Turtles (googla). D.S.

    SvaraRadera
  11. Hej,

    Jag sökte egentligen för amenorré (utebliven mens), men gyn hittade ingenting och skickade mig därför till lab för att kolla sköldkörteln. Jag sökte alltså inte för de vanliga symtomen för hyptyreos (så som trötthet, viktuppgång, svullnad). Faktum är att jag var väldigt smal, tränade mycket och hade mycket energi (kan ha med min personlighet att göra också) innan jag började med Levaxinet.

    Tycker att vården till en början var ganska dålig för min del, den har blivit bättre nu när jag flyttat från en småstad till Stockholm. Vid den första kontrollen låg mitt TSH på 11, T4 på 10.

    Läkarna var fundersamma om jag verkligen hade hypotyreos i början, därför fick jag sluta med medicinen i en månad för att se vad so hände. Då steg TSH till 13. De testade även IgG-antikroppar som visade TPO 115, det var det enda.

    Jag har inte opererats i sköldkörteln. Fick min dos höjd från 75 till 100 den 1 dec i år, känner ingen effekt alls...

    SvaraRadera
  12. Hej!

    TSH på 11 respektive 13 är högt. Och du har ju utslag på antikropparna, om än bara lite på TPO denna gång. Men 120 förra gången (om det är rätt TPO) är högt i förhållande till referens. Du skriver inte referens för fritt T4, så då gissar jag att det är inom ref.

    Tänker att du kanske vill bli gravid. Då är det viktigt att hålla TSH så nära 1,0-1,5 som möjligt, vad jag har hört från andra patienters kontakter med fertilitetskliniker.

    Det är även viktigt för ämnesomsättningen att äta ordentligt.

    Hoppas det hör har givit någon mer ledtråd, utan att anses vara medicinska råd.

    Vänl hälsn, Eva (bloggansvarig)

    SvaraRadera
  13. Vid den senaste kontrollen hade jag ett TSH på 5-6 nånting, T4 på 8. Alltså ökade läkaren dosen från 75 till 100, men just nu känns det som att jag skulle vilja ha 125 istället.

    Jag tänker nog ganska mycket på vad jag äter. Har en oregelbunden hunger, blir mätt ganska fort och gillar att småäta. Tycker egentligen inte så mycket om mat, gillar mest yoghurt, musli, mackor och sånt. Äter inte så mycket bröd, brukar köpa Wasa Fiber som jag har lättkesella, mosad avokado och kalkon på. Försöker att undvika kolhydrater de dagar jag inte tränar och har börjat köpa laktosfria produkter.

    Jag gick ner 10 kg i vikt när jag var 11 år, utvecklade nog en ätstörning då. Sedan dess har jag pendlat lite i vikt, hade en period under gymnasiet då jag började träna mycket och kontrollerade matintaget ännu mer. Även då slutade jag att salta maten, vilket jag inte gör nu heller. Tänker att det räcker med det salt man får i sig genom köpt mat (alltså kanske jag fått i mig för lite jod, ingen läkare har kontrollerat detta).

    Om jag tänker efter så var jag nog ganska gäspig och hade också lågt blodtryck innan jag började med Levaxinet. Så helt utan symtom var jag inte.

    Idag lider jag av panikångest, har svullet ansikte vissa dagar och har även lätt för att gå upp i vikt. Tränar fortfarande 3-4 gånger i veckan för att hålla vikten och blir direkt väldigt deprimerad om jag slutar med träningen.

    Jag var 19 år när jag började med Levaxinet och jag kommer ihåg att jag faktiskt vissa dagar tog fler tabletter än vad som hade ordinerats... Det var nog väldigt fel av mig att experimentera själv med medicinen. Jag tog den på kvällen, i samband med kalciumprodukter, jag gjorde allt fel. Men det var ingen som sa till mig hur jag skulle ta tabletten heller. Ingen brydde sig. Läkarna betedde sig som om de hade skrivit ut vitaminer åt mig. Sedan dess har värdena som sagt pendlat upp och ner som en berg- och dalbana.

    Jag vet att man bör äta ordentligt för att hålla igång ämnesomsättningen, men jag tycker att det är svårt när jag samtidigt vill gå ner i vikt och inte är så hungrig nuförtiden.

    I våras var mitt TSH på 0,01, alltså för lågt. Då var jag mycket hungrigare än idag, väldigt spänd och kunde bli irriterad när jag hade ätit dåligt. Träffade en endokrinolog som ordinerade om medicinen, jag slutade mitt jobb och började gå ner i varv (från ett väldigt krävande arbete). Sedan dess har TSH bara ökat.

    Det är jobbigt med hypotyreos och jag hoppas verkligen att det utbildas fler specialister inom detta område. Hoppas att patienter i framtiden remitteras direkt till en specialist som kan ge en rätt konsultation och vård, istället för att behöva gå hos en okunnig allmänläkare.

    SvaraRadera
  14. Hej,

    Det låter väldigt jobbigt, som du har det.

    Mitt bästa tips, som patient, är att justera dosen långsamt och försiktigt för att hitta en bra jämviktsdos. För att citera specialisten Ove Törring: "skillnaden mellan ett lyckligt äktenskap och skilsmässa kan bestå av 25 mikrogeam Levaxin".

    Enligt specialisternas instruktion till allmänläkare på webbplatsen viss.nu (endokrina organ, hypotyreos) bör den med autoimmun hypotyreos med hjälp av behandling eftersträva ett TSH i den undre halvan av referensintervallet. Dvs. mellan 0,4-1,75 (ungefär, min tolkning).

    Håller mef om att kunskapsnivån är något att kämpa för!

    Hoppas att det ordnar sig.

    Hälsar Eva (bloggansvarig)

    SvaraRadera
  15. Ursäkta stavfelen. /Eva

    SvaraRadera
  16. Vid den senaste kontrollen hade jag ett TSH på 5-6 nånting, T4 på 8. Alltså ökade läkaren dosen från 75 till 100, men just nu känns det som att jag skulle vilja ha 125 istället.

    Jag tänker nog ganska mycket på vad jag äter. Har en oregelbunden hunger, blir mätt ganska fort och gillar att småäta. Tycker egentligen inte så mycket om mat, gillar mest yoghurt, musli, mackor och sånt. Äter inte så mycket bröd, brukar köpa Wasa Fiber som jag har lättkesella, mosad avokado och kalkon på. Försöker att undvika kolhydrater de dagar jag inte tränar och har börjat köpa laktosfria produkter.

    Jag gick ner 10 kg i vikt när jag var 11 år, utvecklade nog en ätstörning då. Sedan dess har jag pendlat lite i vikt, hade en period under gymnasiet då jag började träna mycket och kontrollerade matintaget ännu mer. Även då slutade jag att salta maten, vilket jag inte gör nu heller. Tänker att det räcker med det salt man får i sig genom köpt mat (alltså kanske jag fått i mig för lite jod, ingen läkare har kontrollerat detta).

    Om jag tänker efter så var jag nog ganska gäspig och hade också lågt blodtryck innan jag började med Levaxinet. Så helt utan symtom var jag inte.

    Idag lider jag av panikångest, har svullet ansikte vissa dagar och har även lätt för att gå upp i vikt. Tränar fortfarande 3-4 gånger i veckan för att hålla vikten och blir direkt väldigt deprimerad om jag slutar med träningen.

    Jag var 19 år när jag började med Levaxinet och jag kommer ihåg att jag faktiskt vissa dagar tog fler tabletter än vad som hade ordinerats... Det var nog väldigt fel av mig att experimentera själv med medicinen. Jag tog den på kvällen, i samband med kalciumprodukter, jag gjorde allt fel. Men det var ingen som sa till mig hur jag skulle ta tabletten heller. Ingen brydde sig. Läkarna betedde sig som om de hade skrivit ut vitaminer åt mig. Sedan dess har värdena som sagt pendlat upp och ner som en berg- och dalbana.

    Jag vet att man bör äta ordentligt för att hålla igång ämnesomsättningen, men jag tycker att det är svårt när jag samtidigt vill gå ner i vikt och inte är så hungrig nuförtiden.

    I våras var mitt TSH på 0,01, alltså för lågt. Då var jag mycket hungrigare än idag, väldigt spänd och kunde bli irriterad när jag hade ätit dåligt. Träffade en endokrinolog som ordinerade om medicinen, jag slutade mitt jobb och började gå ner i varv (från ett väldigt krävande arbete). Sedan dess har TSH bara ökat.

    Det är jobbigt med hypotyreos och jag hoppas verkligen att det utbildas fler specialister inom detta område. Hoppas att patienter i framtiden remitteras direkt till en specialist som kan ge en rätt konsultation och vård, istället för att behöva gå hos en okunnig allmänläkare.

    SvaraRadera